en skulle komma till stånd i Dorås nästa år: ville man här bereda lokaler sor en perm utställning, så torde åtgärder kunna vidtaga åvägabringandet af en sådan. Till Marktabri30 kanternas försvar ville talaren anföra, att de ej velat etablera egna försäljning: r af fruktan för de agenter, med hvilka de engagerat — De hade nu utskickat Protver till Ostin och arbetarnes ställning berodde på konkurre Professor v. Schoultz trodde att asso kraften borde och kunde under företagsamheten. Göteborg vore s att lemna ctt sådant understöd om sättet vore outredd, borde komite för sakens närmare utredning. Hr P. Färstenberg ansåg att de f brikanterna i Mark nog reda sig sjelfva således icke om dem det här ore fråga, utan om d 3 smärre industriidkarne, och för dessa skulle en permanent exposition vara af stort gagn, då köpare der kunde upptäcka hvilka artiklar, som mest lämpade sig för afsättning och dymedelst framkalla stora tillverkningar. 1 Under diskussionens lopp erinrade slat-d ligen hr J. J. Dickson om den roll, som sA1 transportkostnaden spelar i fråga om vissa m artiklar, till hvilken kategori husslöjdens rt alster i allmänhet hörde. Det som vore afsättbart på nära håll skulle alltså möj-. ligen icke vara afsättligt på afligsnarc. u Innan man beslöte sig för en permanent exposition härstädes borde denna sak vara undersökt. En erfarenhet i detta afscende kunde vinnas vid det nästa landt-) bruksmötet i Göteborg, hvarest husslöja dens alster komma att särskilt representeras. Efter det mötet uttalat sig för nyttan deraf, att de smärre industriidkare kunde förena sig i associationer för åstadkommande af tillverkningar i större skala och I af likartad beskaffenhet, beslöts att de öf3 riga frågorna skulle hvila, intilldess en 1 närmare erfarenhet vunnits från den förestående industriexpositionen i Borås nästa år och från landtbruksmötet i Göteborg påföljande sommar, hvarefter grefve Et-IR rensvärd hembar grefv Sparre en tacksägelse för hans inträffande härstädes.3 Mötet åtskiljdes klockan half 4 eftermiddagen. — Helsotillståndet i Göteborg. Läkaresällskapets rapport rörande sjukdoms-m förhållandet härstädes under tiden fr. o. eu m. d. 20 t. o. m. d. 26 dennes innehäller su följande: J Sjukligheten oförändrad, icke betydlig. 3 Inom enskild praktik mest gängse sjukdomar ! voro i följande ordning: diarrh sinflammationer, gastricismer och nervfebrar: mindre allmänna voro: halsflusser. gastriska febrar, rheumad tismer och tyfus; i spridda fall förekommo: kikhopr sta, ros och lunginflammationer. 5 Å Allmänna och Sahlgrenska Sjukhuset var b sjukantalet den 26 Sept.: på den medicinska afdelningen 59, på den kirurgiska 46 och på barnbördsafdelningen 4. Summa 109. Under veckan sl v b f hade på den medicinska afdelningen inkommit 13, hvaribland 5 tyfus, och på den kirurgi ka 8. Å Majornas sjukhus: sjukantalet 23. Under veckan inkomne 6. Å Garnisons-s Barnsjukhusei Å Kurhuset: sjukantalet SS. komna 18 ÄÅ Försorjningskusets let 120, på afdelningen för sinnessjuka: barnhus-afdelningen 6; summa 140. Å Celifänhelset ukantalet s. Å Epidemisk shuset: 10 koppsjuka. — Gåfva till Göteborgs museum. Genom herr öfverintendenten Ch. IIolst i Kristiania har Göteborgs museum mott git den gåfva af II. M. Tonang Carl som varit omtalad i norska tidningar, nemligen ett sotolitograficradt aftryck af Didrik af Berns Saga, hvilket exemplar, inbundet i praktband, nu hitkommit, sedan det varit någon tid exponeradt i Kristiania konstförening. Det märkliga arbetet, som blifvit utfördt genom I. M. Konungens understöd af fotografen eter-. sen i Kristiania, utgör en facsimile från den i k. biblioteket i Stockholm förvarade handskriften af nämnde saga, hvilken anp tages hafva blifvit skrifven i Norge omkr. lår 1250. Boken har i flera hnndra år va-s rit i Sverige, dit den tros hafva blifvit RhRelset: sjukantalet 14. förd af någon af de män, som ledsagade Carl VIII Knutsson vid hans kröning i I Norge 1449. Efter att hafva varit lång tid glömd eller försvunnen återfanns handskriften 1652 af Johan Bure, men hadel: under tiden blifvit beröfvad en del af sitt innehåll, då af bokens 160 blad återstå endast 129. Sagan är en prosaisk omskrifning af sagohjelten Didrik at Bern, såt hvilken östgötakonungen Theodorik antages hafva lånat sitt namn. Vid den I stora eldsvådan i Köpenhamn 1728 förstördes 2:ne membraner af samma saga, hvaraf man dock lyckligtvis har afskrifter si den Arnemagneanska samlingen. Af det fotolitografierade aftrycket, som troget återgilver originalet i alla dess destaljer, hafva endast 10 exemplar blifvit tagna, hvaraf konungen törbehållit sig 3:ne till fördelning åt museerna i Göteborg, Örebro och Arendal; ett exempiar skall gå till riksarkivet i Norge och ett blir sannolikt af utgifvaren skänkt till geheimesarkivet i Köpenhamn, så att endast 5 ex fl blifva tillgängliga för köpare. HA C