Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 september 1869, sida 2

den eviga staden utan att hafva återtagit ett enda ord af hvad han predikat eller ärt, ochå hans ultra-absolutistiska motståndare mäste afvakta ett annat tillfälle för att göra honom oskadlig för sig. Då kom den allmänna internationella fredsigans generalförsamling (icke fredskongressen i Lausanne), i hvilken patern, i närvaro af den protestantiske pastorn Pachaud och storrabbinen Isidor, kallade sjuadendomen, katolicismen och protestanismen för den civiliserade verldens tre religioner. Eburuväl han icke här uppträdde som teolog, vår dock detta uttryck tillräckligt för att gifva nytt lif åt förföljelserna. Saken inrapporterades till karmeliternas öfvergeneral i Rom, som aflät en skrifvelse, på hvilken Hyacinthes förenämnde bref utgör svaret. Den djupt kränkte, i sina heligaste öfvertygelser hotade mannen bröt sålunda offentligt med sin orden, och detta lärer skett, utan att han derom rådgjort med någon annan än .Gud och sitt eget samveteå. Hans steg torde emellertid, med afseende på konciliet, komma att hafva högst vigtiga följder. Redan nu gifver sig tillkänna inom det franska episkopatet en mäktig rörelse i hans anda och för de gallikanska friheterna. Knappt hade. biskopens af Sura verk öfver konciliet — en frukt af 17 års studier — varit offentliggjordt i åtta dagar, innan en mängd bifallsadresser till honom ingingo från så väl det högre som lägre klereciet i Frankrike. Det är icke omöjligt, att pater Hyacinthes demonstration skall vara den droppe, som kommer den förut fyllda bägaren att rinna öfver. Den 21 dennes, årsdagen af republikens proklamerande 1792, firades i Paris en bankett, som bevistades af bröderna Arago, Flourens och en mängd andra republikaner. Då dessa infunno.sig på det ställe, der banketten först var bestämd att hållas, underrättades de att den blifvit förbjuden. Man begaf sig då annorstädes, der polisen, i obekantskap med förhållandet, lemnade dem i fred. En förskräcklig mordhistoria omtalas från Paris. En far och hans son misstänkas hafva mördat modren och fem barn, och undersökningar härom pågå. SCHWEIZ. Fredskongressen i Lausanne har den 18 dennes slutat sina arbeten med antagandet af en resolution, som innehåller hufvuddragen af fredsapostlarnes program. Kongressen förklarar deruti på nytt, att den sociala frågan icke kan åtskiljas från den politiska, den ena icke lösas utan den andra. Det vore samhällets pligt att oupphörligt sysselsätta sig med de allmänna vilkoren för arbetet och omsättningen för att afhjelpa de mångfaldiga olägenheter, som i våra dagar tynga på samhället, och detta utan att dock förgripa sig på den individuella friheten. Fredsvännerna uppställa derföre följande politiska vilkor, som måste uppfyllas för att göra en ekonomisk reform verksam: 1) Införandet af en republikansk förbundsregering för hela Europa; 2) direkt omröstning öfver lagarne genom folket; 3) skolans och kyrkans åtskiljande samt obligatorisk och fri undervisning för alla bildningsgrader och för begge könen; 4) afskaffandet af stående armer och deras ersättande genom miliser; 5) dödsstraffets afskaffande; 6) de indirekta skatternas afskaffande och aflösning af en progressiv skatt. Hederspresidenten Victor Hugo framhöll i sitt sluttal den dekreterade oåtskiljaktigheten af den socialistiska och politiska frågan: socialismens och republikens nödvändiga förbindelse, och påminde om, huru representanterna för de protestantiska och katolska kretsarne på hans uppmaning offentligen hade omfamnat hvarandra vid fredskongressen i Paris år 1859 för att framställa en sinnebild af de begge bekännelsernas förening — så skulle nu republiken och socialismen omfamna hvarandra. Han uttalade sig derefter om qvinnornas och barnens rättigheter, samt om individens suveränitet, hvilken vore liktydig med friheten. Efter ett utfall: mot ,,sabelväldet och despotismen, slutade talaren med en helsning till ,,framtidens revolution. SPANIEN. Det har i detta land åter kommit till blodiga konflikter af mycket obehaglig natur. Skådeplatsen för dessa händelser har varit staden Tarragona. Den 20 dennes tågade en folkhop, som ville utgöra en hederseskort åt den republikanska generalen Pierrad, genom staden med fanor, som buro inskrifter af republikanskt innehåll och till en del riktade mot den nyligen antagna författningen. Civilguvernärens sekratarara villa hindra datta unn.