KTIUMIVCLT. Till Stockholmspostens vishetsoch sedlighetsreglor nör ock följande: , Publicisten gör vida bättre i att med stränghet och allvar bedöma personers offentliga handlingar, än att upphäfva sig till målsman för enskilda intressen och på sådan grund uppträda med kritik af enskilda personers karakter eller deras helt. och hållet enskilda handlingar. Häri instämma vi gerna, äfven hvad sednare delen af regeln angår; men dock med det vilkor, att icke en man må kunna strafflöst utöfva handlingar af tvetydig art, exempelvis inom ångbåtsbulag, hvarigenom en mängd personers rätt blir kränkt, under egiden af det enskilda lifvets helgd. En tryckfrihetslag, som hindrade det offentliga ordet att i detta fall uttala sig, vore ingalunda i frihetens intresse, och till en sådan vilja åtminstone icke vi medverka. Emellertid vilja vi, såsom sagdt är, beakta Stockholmspostens goda råd och förmaningar, och hoppas, att om vi någon gång glömma dem — hvilket ju lätt kan YS P. har förut berättat att Hand.-Tidn. vit. vit kallad ridderlig-; det är alltså oss epitetet nu ironiskt gäller.