Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 september 1869, sida 1

Article Image
3 ES ARA NSS partiet i Böhmen vill icke lyssna till denna plan. För framåtskridandets män bland czeckerna är det ingalunda obehagligt, att deras nationalhjeltes historiska karakter bär protestantisk pregel. — Hussfesten förliden Lördag i Prag var endast förspelet till sjelfva hufvudhögtidligheten, som firades i Måndags uti IIussinetaz, reformatorns födelseort. FRANKRIKE. I Måndags antog franska senaten med 134 röster mot 3 det s. k. senatskonsulter dess helhet och i den form, hvari det var relagdt af utskottet. Härmed har den höga församlingen afslutat det vigtiga verk, för hvars skull hon var sammånkallad, och har nu ställt sina möten. Den skyndsamhet, hvarmed scnaten fullgjort sitt åliggande, gör det sannolikt, att regeringen önskar så fort som möjligt inkalla lagstiftande församlingen. För denna återstår det nemligen ännu att pröfva en mängd bestridda valfullmagter, och innan det skett, kan församlingen icke anses konstituerad. I senatens möte sistl. Lördag blef Bonjeans ändringsförslag (att senaten skulle ställas på samma ståndpunkt och erhålla samma rättigheter som lagstiftande församlingen) förkastadt med 112 röster mot 10. Konseljpresidenten Chasseloup-Laubat höll vid detta tillfälle ett tal, i hvilket han starkt betonade, att senaten, sådan han nu är, väl behöfves såsom en motvigt mot den folkvalda lagstiftande församlingen, samt framhöll de förmåner, som landet enligt hans förmenande skördat af 1852 års författning. Han slutade sitt tal med följande ord: Utan fruktan och utan förbehåll emottager landet de liberala reformerna, emedan det hyser fullständigaste förtroende till den furste, som regerar oss. Det vill icke fränt22a regenten en enda af de rättigheter det guvit honom, ty det vet, huru samvetsgrannt han sjelf förstått att taga initiativet till behöfliga reformer. (Lifligt bifall.) Efter det kejserliga budskapets och amnestiförordningens utfärdande kan intet tvifvel mer ega rum i våra hjertan. (Bisall.) Landet behöfver blott kasta en blick tillbaka på den väg det tillryggalagt för att öfvertyga sig om att regeringen icke kan tänka på ett tillbakaskridande. Mina herrar, den flod vi följa, kan icke rinna tillbaka till sin källak. — Bland de 10 senatorer, som röstade för Bonjeaus ändringsförslag voro prins Napoleon, Michel Chevalier (den bekante nationalekonomen), de Sartiges och Leverrier (den icke mindre bekante astronomen). Det är i dessa dagar icke ovanligt att se äfven de kejserligt sinnade tidningarne betrakta reformerna i Frankrike ur den synpunkt, att kejsaren velat , beställa om sitt hus och grunda varaktiga, af hans egen personlighet oberoende statsinrättningar, innan han lemnar det jordiska. Genom allt går en aning, att den utomordentlige man, som i sjutton år länkat Frankrikes öden, snart skall ur domnande händer släppa styrelsens tyglar och lägga sig för alltid till hvila. Det är således icke underligt, att nya rykten om försämring i kejsarens helsotillstånd framkallade panisk förskräckelse på Pariserbörsen sistl. Måndag och kommo värdepapperen att sjunka betydligt. Kursen på franska rentes, som den 4 stod på 71,60, sjönk till 69,85; den på italienska 5X-obligationer från 54,50 till 50,85. Paniken fortplantade sig till andra europeiska penningemarknader. I Hamburg till ex. var kursen i Måndags ,feberaktigt vacklande Den officiella tidningens bemödanden att lugna allmänheten beträffande kejsarens helsotillstånd stranda mot den rådande, allmänt gängse föreställningen, att det står illa till med den. Det är emellertid sannolikt, att de oroande ryktena, Opx också delvis grundade på sakförhållanden, dock förstoras af börsspekulanter. De radikala tidningarne i Frankrike, Italien oci Tyskland diskutera redan de utsigter, som Napoleon II:s bortgång skulle öppna för deras sak, och de hysa i det hänseendet sanguiniska förhoppningar. Kejsarens död skulle, enligt dem, för italienarne blifva signalen till en allmän resning med ändamål att störta påfvens verldsliga magt och göra Rom till Italiens hufvudstad. Att 2 — Hörklaringar. De helsade på hvarandra

9 september 1869, sida 1

Thumbnail