Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 september 1869, sida 1

varit der blott några få dagar, längtade hon att resa åt södern och inandas Italiens luft. Hon behöfde blott önska det, och vi reste. Vi genomforo passet Mont Cenis och färdades ytterligare två månader hit och dit bland Piemonts och Lombardiets norra delar. Detta lif af intellektuel och kroppslig verksamhet åstadkom riktiga underverk hos Marguerite. Åsynen af palatser och taflor, studerandet af fremmande seder och bruk och af ett nytt och musikaliskt språk ; den atmosfer af konst, som tycktes lifva sjelfva Italiens luft — allt utvecklade hennes sinnes naturliga förmögenheter. Hennes konversation blef mera tankfull, och hennes utseende mera qvinligt. Med förädlandet af hennes smak ökades hennes begär efter vetande och stärktes hennes iakttagelseförmåga. Hennes melankoli gaf sålunda rum för allvar, och hennes utseende blef mildt och allvarligt som en madonna af Giotto. Ej heller var detta allt. Det herrliga klimatet, resorna till lands och sjös, prakten i den rika, höstliga årstiden, allt tjenade att stärka hennes helsa och borttaga de sista dröjande qvarlefvorna af hennes förra sjukdom. Hösten var ännu icke förbi, då vi började anträda vår återresa. Tagande vägen genom Simplon och en del af Schweiz, kommo vi mot de sista dagarne af September till den gamla besynnerliga staden Basel vid Rhen. Icke alldeles oväntadt och likväl icke genom någon bestämd öfverenskommelse, sammanträffade vi här med onkel Alexander och mr Charles. Det var ett stilla möte, utan något sker af att stifta fred eller några plågsamm: