Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 september 1869, sida 2

förbund, hvarför man redan funnit ett namn, nemligen Den federativa dat det stora nor Europas Förenta, stater. tatsformen, som grunmerikanska förbundet, börjar omfattas alltmer äfven på denna sidan af Atlantiska hafvet, och militärväldet, med de oerhörda och onaturliga offer det kräfver af folken, skall brin den stora tanken alltmer till omsatwing och mognad. i Del ar högst anmärkningsvärdt, att I denna id vunnit en målsman, och en så dan af mycket framstående beskaffent omen, den kejuti den berömde statsekäns Michel Chevalier, hvili serlige sem jken värmt anslutit sig till den i Paris vildade Fredsligan, hvarom vi ofta talat. Mr Chevalier höll, såsom vi omnämnt, ett med stor bifall emettget tal vid denna ligas sednaste offentliga sammankomet, i slutet af sistl. Juni månad. I På vi äunu ej emottagit någon utförligare berättelse om detta möte, hafva vi ej heller hört talets innehåll, förrän vi öfrerraskades angenämt at att läsa detsamma uti Aftonbladet af sistl. Tisdag. Icke minst öfrerraskades vi derjemte utaf det förord, hyarmed Å. B. beledsagade mr chevaliers anförande, hvari vår ärade kollega varmt ansluter sig det nya åskådningssättet. bet gäller, upprerar Å.-B., att skapa en ny posiuv statsrätt, ty icke kan man vi jör allvar antaga, att det närvarande förhållandet skall fortsara, att staterna skola stå isolerade vid sidan af hvarandra, utan andra principer än näfrätten och tilllia mt att den allmänna v frukten af ett årtusendes politiska och sedliga utvecklingsarbete, skulle vara älldeles bortkastad. Det ät ar vigt för hvarje folk att under denna omskapningsperiod hinna någorlunda intaga sin rätta plats, innan ett nytt fördragssystem kan anses genomfördt och sanktioneradt. Om den skandinaviska nationaliteten samlar sig till ett helt, om den tyska enar sig genom friheten, såsom den italienska, om Spanien blir qvitt sin ömkliga dynasti, och förenar sig med Portugal o. s. v. så torde den tid icke vara aslägsen, då federalismen, som är framidens stora politiska princip, gör sig gällande inom det europeiska statssystemet såsom ett helt. Det skulle icke vara någon dynastisk sammansvärjning emot folken, utan en verklig folkens heliga allians, en europeisk konfederation, framkallat af iden att låta i förhållandet mellan nationerna rätt vara rätt och moralens grundsatser göra sig gällande. Vi återgifva härefter det ifrågavarande talet af mr Chevalier, så lydande: För närvarande ber jag er fästa er uppmärksamhet på Europa, hvars barn vi äro. Det intager en mycket liten plats på jordklotet, men bar uträttat omätligt för civilisationens utveckling. I tre århundraden har det varit den kupa, ur hvilken talrika bisvärmar utgått, öfver hvilka det har skäl att vara stolt och lyckligt, och som ha beolkat vidsträckta, öfver hela den öfriga planeten pridda och förut åt odugliga racer upplätna trak. Europa särskiljer sig ifrån de flesta andra lelar af verlden genom sin täta befolkning och innu mera genom sina vidsträckta insigter, såväl om genom förmågan att fullgöra frihetens pligter ch till rättmätigt vederlag skörda frukterna deraf. De nationer, som utanför Europa åtnjuta poli5 direkta utflöden från Europa. De si lesto friare ju ymnigare europeiskt blud flyter deras ådror. Detsamma är förhållandet med alla renar af industrien, åkerbruket, manusakturerna, netallurgien, det så verksamma transportyrket till auds och vatten, samt handelsverksamhete en internationella som den inrikes. I d. ka ätt att fram! a rikedom är det i sin helet som i detalj Europa eller dess ättlingar som egerpalmen oomtvisteligt tillkommer. Europa, betraktadt såsom ett helt, oaktadt för varande de politiska förhållanden, som råda iellan de särskilda staterna, knappt tillåta att iga, att det är helt, Europa 1 helhet, säger ig. har bittills egt och utöfvat öfverrigten öfver erstocen at planeten. Det skulle vara djerft att rutsäga, att det skall förbli verldens drottning. andra sidan om Atlantiska oceanen, midtemot bildas för närvarande en allt närmare och närare förenad konfederation, som intager ett ofantst område, ytterligare kan tillväxa och är förunt väl danad af naturen att vara hemvist för nation af flera huudra millioner menniskor. r en så ansenlig skapelse är Europa ingalunda rvissadt att bibehålla sin supremati öfver återoden af jorden; men det beror af detsamma t fortfarande vara beklädt med en auktorit, som icke är någon underlägsen, med vilkor t det gör sin skyldighet. Det skall fortfara eldet skall upphöra att vara en af civilisati ns mest strålande härdar och att åtnjuta en gintisk makt, allt efter som det afstår från de litära pasionerna eller fortfar att värma dem I sin barm, allt efter som det bibebåller de kriska institutionerna eller i grund förändrar dem, att de i mycket betydlig grad reduccras, och bordinerar dem under sina fredliga institutioner. Europa har skäl att hädanefter betrakta och handla sig sjelf såsom en familj. Filosoferna befalla det, skalderna uppmana det dertill i sina kraste skapelser. Dess statsmän, då de äro sade och slå från sig en oren popularitets inA velser. stämma öfverens om samma menin män af alla traclär-. IL. . 2