Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 september 1869, sida 2

tjty I sen katolska prester, protestantiska andlige och israelitiska rabbiner sitta vänskapligt bredvid bvarandra, lifvade af samma tanke. De ryktbaraste suveräner ha sagt, att hva ie enropeiskt kri sär ett medborgerligt krig. ICke desto mindre är uj det dock sannt, att Europa nu år organiserad i Men. det stora, ofantliga fer. .3 nskar fred. Den allmänna i meningen försummar intet tillfälle att uttala sig til förmån för freden, Nationerna hysa starkt ut1 I präglade frediiga tänkesätt, hvilka de anse för en pligt och en lycka att öroklamera. Å Och likväl upprepar jag, att Puroga har utseI seende at det , bäst väpnade fältläger, som någonsin funnits. Öfverraskande och vidunÅ derligt är, att det ställt sig på krigsfot icke mot utomeuropeiska främlingar, utan mot sig sjelf. En så skärande, så oursåktlig motsägelse måste upphöra. Den europeiska civilisationen skulle duka ; ckt af de skattebördor, som under derpå, nedtryt tillintetgöra all 3 tillgångar. I beröring med de krigisk tionerna skola de liberala inionerna, hvilka komma allt mer och mer till heders hos de europeiska folken, snart vara dömsda att förgås. Men huru göra slu första gruppen a kt tillstånd? Den el rkningsvärd verksamhet vore att mångdubbla s tten, tillfällena och behofren ar ett närmande mellan invånarne på Eusropas särskilda trakter. Ur denna synpunkt är det lämpligt att fullborda Jernvägarne och öfriga kommunikationsmedel, förmedelst hvilka invånarne i de olika delarne af Europa lära känna livarsandra. heå är det skäl att lägga sig mera vinn anderyisning borde om tta åtminstone franska, engelska och tyska, hvilka äro de tre språk, som den menskliga tanken i våra dagar mest använder, och i många fall borde italienska och spanska vara obligatoriska. Språkskilnaden är ett af de mest oöfverstigliga stängteln mönniskorna emellan. Hittills har denna Fgren af undervisningen varit ytterligt försummad hos oss. Det är äfven skäl att befrämja likhet i mått och vigt, myntet deri inbegripet, och göra sammalunda med åtskilligt i handelslagstiftningen, t. ex. i afseende på patenträtten: Iivaaå hvad angar telegrafförordnihgarne, hvilka förbli olika trots de hitulls afslutna konventionerna; sak samma är med den meridian, från hvilken man beräknar longityden; i brist på öfverensstämmelse i denna punkt äro ett lands böcker i geografi obegripliga för dess frannar. Till dessa exempel skulle jag kunna ågga många andra, men I kunnen sjelfva göra det lika väl som jag. Det vore nyttigt att fullända segern för handelsfrihetens princip, hvilken så mycket öfverensstämmer med de civiliserade folkens gemensamma intresse och förmedelst hvilken hvarie industri stådse bör hos hyarie nation ha maximum af produktiv styrka: Få samma väg bör en ymnig ström af utbyten af alla slags produkter uppstå. Denna verldskonkurrens skall sålunda införa en för freden högst förmånlig solidaritet. I detta ämne skref min utmärkte vän Richard Cobden, förlust England i denna stund mer än någonsin beklagar, till mig för några år sedan dessa märkliga ord: ,Då jag önskar se handelsfrihet infösträfvar för att utsträcka afsättningskanalerna för våra manufakturer. Under ranliga förhällanden ha vi med våra ständigt tillväxande kolonier och genom den allmänna verldshandeln åtminstone så mycket arbete, som behöfs för våra fabriker. En större efterfrågan af våra produkter skulle genom den efterfrågan af varor, som skulle bli följden deraf, hos våra arbetarebefolkningar uppväcka anspråk, hvilka på grund af deras otillräckliga kunskaper skulle genom sin öfverdrift medföra olägenheter inom landet. Mitt förnämsta, för atticke säga enda syftemal är att mellan ert och mitt land införa en solidaritet i intressen, som jag anser nödvändig för verldsfreden. De förbättringar, som jag nyss antydde, äro lätta; det vore nog för den offentliga makten att med fasthet vilja det, för att de snart skulle bli fullbordade fakta. Men at ännu större vigt för fredens befästande och konsoliderande i Europa, hvilket dock icke vore så lätt, är ett politiskt närmande mellan de särskilda stater, af hvilka Europa består. Ryktbara dokumenter ha prisat systemet af stora agglomerationer framför staternas absoluta isolering, hvilket är våra dagars regime. Ur flere syvpunkt sstämmer detta system med den moderna sationens mest framskridna sträfvanden; kommunikationsmedlens snabbhet skulle genom att förkasta eller upphäfva afstånden tillåta att under samma lag och samma cheter förena mycket större ytor. Man behöfver för n arande mindre tid att resa från Madrid eller Lissabon till Berlin och Petersburg, än som på Perikles eller Epaminondas tid erfordrades att färdas tvärs igenom Grekland med de eländiga fortskaffningsmådel, som man då egde, och jag talar icke om telegrafen, hvilken man då icke anade, och som bereder samtiden förundransvärda lättnader. Men om Europa skulle reducera sig till ett liet antal af stora agglomerationer. behöfdes, för ut komma derhän, ett förfärligt krig; det vore en vesynnerlig förberedelse till fred. Systemet af tora agglomerationer har, om man uppfattar det å absolut sätt, de bedröfligaste egenskaper af rättvisa och förtryck. Det finns i Europa flera olk, som, ehuru små till sitt område och sin folkängd, äro mycket aktningsbjudande genom sin ärskilda anda, genom sin fruktbärande verksamet och genom sina dygder. För dem är nationaiteten bland det dyrbaraste de ega, och man skulle cke kunna beröfva dem densamma utan orättvisa, tan att begå en af dessa rättskränkningar, som roa enskilda personers samvete och ingifva den nskilda så väl som den allmänna moralen afsky. Må vi önska upprätthållandet af dessa nationateter, obetydliga till område eller folkmängd, men ora genom de tjenster, de redan gjort och dem, om man kan ha skäl att ytterligare vänta af dem. menniskosjälens frihets namn, till förmån för vad civilisationen har mest heligt, må vi fordra eras upprätthållande. Låtom oss komma ihåg, t under Richelieus och Ludvig XIV:s despotism olland t. ex. var tillflyktsort för mer än en ndsförvisad eller hotad filosof, att de i England isshandlade eller förföljda puritanerne der funno I fristad, der de förberedde sitt företag till Nya riden, hvilket haft så många följder. Låtom s icke glömma, att boktryckerierna i Leyden, msterdam, Kehl och Geneve ha åt offentligheten warat vigtiga verk, som aldrig kunnat under poom undervisning i de lefvande präken Åll högre ras mellan Frankrike och England, så kan jag försäkra, att det icke är derföre, att jag mycket no de gr w off de int ens ögon se dagen i Frankrike. tid — — nkring två timmar sedan gÖåenda nÅ