Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 september 1869, sida 1

— Det är en lögn! ropade han ursinnigt. — Det är en lögn, och jag fordrar upprättelse — ögonblicklig upprättelse! Mr Deligny vände sig för första gången emot honom med ett bittert leende. — Om ni vore hvad ni föregifver er vara, sade han betänksamt, — en kyrkans tjenare — kunde ni ej begära den af mig. Varande den ni är, vägrar jag att gifva den. Ett slag måttadt och afböjdt — Hamel tillbakahållen af mr Alexander — Deligny blek och hånfull — Marguerite darrande, smygande sig intill sin moders sida — en mängd undrande ansigten rundt omkring — detta var den sällsamma tafla, hvartill jag helt hastigt blef vittne. — Låt det blifva ett slut på detta, sade onkel Alexander. — Säg hvad ni har att säga, mr Deligny! Om denne person har bedragit oss, har han också bedragit andra, och ju offentligare edra yppanden iro, desto bättre. Hvem är han? — Hans namn, svarade mr Deligny, — ir Lariviore — Alexis Amåedee Lariviere. Han är född i Chartres och började sin bana i Paris som notarie. År 18— blef han först agent och sedan direktör för en spekulation, ledd af ett sällskap äfventyrare, som kallade sig ,,Uralbergs DiamantMinerings-Companiet. Stora summor samades i åtskilliga länder, men isynnerhet i Frankrike och England. Bubblan brast — hundradetals familjer blefvo ruinerade — de bedräglige direktörerna rymde med sju millioner francs; och Lariviere flydde ill Brasilien. Spårad till Rio Janeiro, itlemnades han af de portugisiska mynligheterna, fördes till franska Guiana, förvördes i S:t Louis och dömdes till fjorton