Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 augusti 1869, sida 1

skicka kapporna med det öfriga skräpet till Lion dor och bedja drängen lägga paketet i vagnslådan. — Men, monsieur, började jag förskräckt, — sex hunda francs för endast två kap or — — — Sacrebleu! tror ni, mademoiselle, att jag ej har råd att ge bort sex hundra francs, om jag behagar? ropade onkel Alexander häftigt. — Naturligtvis ämnar jag betala dem. Hvarvid mr Lejeune bugade sig med ett mycket förnöjdt utseende, och onkel Alexander skref en anvisning på stället — Var så god och se att summan är riktig, sade han, i det han räckte mi Lejeune papperet. Denne tog anvisningen, stirrade derpå och tycktes på väg att säga någonting men onkel Ålexander fattade honom i armen och drog honom hastigt bort. Deras öfverläggning räckte knappt en minut. Ett ord af köparen, en bugning af säljaren, en ny blick på anvisningen, och det var färdigt. Sedan hopskrynklade mr Alexander tidningen och stoppade den i sin ficka samt gick med långa steg ur butiken. .1— Hvad behöfver ni mer? sade han, plötsligt stannande vid hörnet, hvarifrån flera gator utgingo. — Ingenting mer än en schal elle kappa till mig sjelf, hvilket snart skal vara uträttadt, svarade jag. — Om ni vill säga mig när jag kan möta er på värdshuset, behöfver jag ej uppehålla er längre Ett högst eget och oförklarligt grir upplyste mr Alexanders ansigte och, til min ytterliga förvåning, bjöd han mig armen,