Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 augusti 1869, sida 2

sblikanska partiet den 15 dennes ankom. mit till Paterna, der de blifvit enthusiastiskt mottagna. Oupphörligt hördes ro: pen: ,lefve republiken! och: ,ned med monarkien! Den 15 dennes häktades i Madrid tre prester för deltagande i den carlistiska sammansvärjningen. .Imparcial berättar: ,, Telegrammer från Castellon omnämna ett carlistiskt uppror i San Mateo; gendarmerna förjagade dock genast de upproriska. I Alfala voro jernbanan och telegrafledningarne afbrutna. Jernbanan reparerades genast, och telegrafen blir om några dagar åter i ordning. Dagens post. ITALIEN. Som man torde påminna sig, har ett af våra telegrammer innehållit, att kronprinsen blifvit regent, med residens i Florens. I en korrespondens af den 14 d:s till den preussiske Nat. Zeit. heter det härom: Jag kan i dag meddela Er en nyhet af stor betydelse; likväl anser jag mig på förhand böra anmärka, att den synes mig vara öfverdrifven. Det berättas nemligen, att konungen, trött af regeringsbördorna och af de svårigheter, som möter vid hvarje steg, har i sinnet att draga sig tillbaka från regeringen, utan att likväl formligen abdikera, samt att han i denna afsigt vill utnämna kronprinsen till generalståthållare i konungariket. Det är emellertid god grund att betvifla denna nyhet, enär det skulle vara stridande mot författningen att låta kronprinsen bekläda en sådan post. Likväl är det säkert, att i palatset Pitti inredas rum för kronprinsen och kronprinssan, som hädanefter skola bosätta sig i Florens, hvaremot konungen mestadels ämnar uppehålla sig i Piemont, der han finner sig mest hemmastadd. Planen att låta kronprinsen deltaga i regeringen förskrifver sig redan från Ricasolis första minister, och upptogs sedan af general Iamarmora utan några vidare följder. Konungen har visserligen god lust att undandraga sig regeringsbördorna; men då man talat till honom om att nedlägga regeringen, har han alltid svarat, att precedensfall i hans familj icke voro af den natur, att de kunde uppmuntra till ett steg. Från Rom skrifves till Kreuz-Zeit., att syllabas skall tjena till grund för konciliets beslut. Detta säges vara fast beslutadt af påfven, som anser det nämnde verket af den lärde kardinalen Luigi Bilio, hvilken var en simpel barnabitermunk, då han författade detta aktstycke, såsom den fullkomligaste framställning af konsten. att regera. Emellertid skola dock de paragrafer, som angå förhållandet mellan stat och kyrka, i flera hänseenden förändras och dessutom tillökas. Konciliet skall proklamera två dogmer: om påfvens ofelbarhet och om jungfru Marias andliga och lekamliga himmelsfärd. Dessa dogmer skola proklameras med stor högtidlighet under kanondunder och klockringning. Skall man le eller gråta åt sådana kompletta galenskaper? BELGIEN. Tillfölje af den bekanta klosterhistorien i Krakau har det uppstått en omfattande agitation mot klostrens sjelfständiga jurisdiktion, icke blott i Österrike, utan äfven i andra katholska länder, såsom t. ex. Belgien. Nästan alla frisinnade belgiska tidningar diskutera för närvarande den så kallade ,,klosterfrågan och förorda en verldslig inspektion af klostren, som den enda garanti mot missbruket af den presterliga, disciplinära myndigheten, och emot ingrepp i statsborgarnes personliga rättigheter. Af de liberala tidningarne ha hittills endast , Etoile Belge yttrat betänkligheter mot en förändring af den hittills bestående lagstiftningen, af farhåga för, att utomordentliga bestämmelser, som voro riktade mot klostrens sjelfständighet, sedhare skulle kunna användas mot privatboäders okränkbarhet och den individuella friheten i allmänhet. De ultramontana organerna yttra sig naturligtvis med stor bitterhet mot denna agitation mot klostren. AAA -.A-A-A. —l—--— MOTTO