Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 augusti 1869, sida 2

DPCIAL VI Al Uv U1DC TAISCAUCHMC 10IICTHUA. Han var, som bekant, den syndabock, som ji af regeringen straffades för, att den preussiska författningen garanterar en obetingad parlamentarisk talfrihet. Detta oak-. tadt har han aldrig ångrat att sedan år 1866 hafva ur den principiella oppositio-si nen trädt i spetsen för ,,det nationalliberala partietk, hvilken, enligt hvad kändtlt är, endast bekämpar enstaka af våra mi-l1 nistrar, men understödjer grefve Bismarcks s politik i allmänhet. I tillståndkommandet!: af den nordtyska sörbundsförfattningen hars Twesten en väsentlig del. Hans parla-le mentariska verksamhet skall desto meraJ komma att saknas, som han var vand att C behandla hvarje sak med grundligt intresse, praktisk blick och skarpt omdöme.t Han är, med sin svåra sjukdom, ett offer c för vårt förstörande parlamentariska ma-skineri, hvilket inverkar lika tillintetgörande på ministern som på den deputerade. Äfven vetenskapen har att beklaga förlusten af tvenne ytterst dugliga män, hvilka gått till det land, från hvilket ingen återvänder. Den ene är en af våra utmärktaste representanter af och lärare i ögonläkekonsten, professor d:r Böhm, som hos en af sina patienter vid kliniken ådragit sig en i början alltför litet uppmärksammad blodförgiftning, hvilken inom några få dagar kastade den kraftige och i sitt kall outtröttlige mannen i dödens armar. Den andre af de ifrågavarande båda männen är professor Huber, bekant genom sina skrifter om den sociala och arbetarerågorna. I dessa frågor intog han en märkvärdig ställning. I politiskt afseende illhörde han det konservativa partiet, visserligen utan att vara synnerligt verksam ör detsamma. Näst Stahl var han måhända den mest betydande vetenskapliga kapaciteten i det konservativa lägret. Stammen inom detta läger inslår i den sociala frågan en retrograd riktning. Schulze-Deitasch med sina föreningar för sjelfbjelp är för dessa herrar en styggelse, sannolikt lott emedan han är en demokrat af renaste vatten. Helt annorlunda med Huber. Han kommer i sina teoretiska studier till samma mål, som Schulze genom en rask, praktisk handling med så mycken lycka uppnått. Afvikande från sitt parti, har Huber gjort sin politiske antipod de väsentligaste tjenster, i det han vetenskapligt ådagalagt riktigheten af hans principer. Äfven praktiskt har han, om ock i en mindre krets, försökt hans ider. Han slog sig för en del år sedan ned i Wernigerode vid Harzgebirge. Der lefde han för sina studier och sina bemödanden att sprida bildning bland folket. Han grundade för detta ändamål handtverksföreningar, lärlingsskolor o. s. v., och det föll honom icke svårt att äfven i samlefnaden egna sig åt folket på ett sätt, så att de, med hvilka han så flärdlöst och broderligt umgicks, knappt anade eller snart glömde, att han i helt andra kretsar betraktades såsom en af de lärdaste menniskor under solen. Kan ni väl förtänka oss, om vi under intrycket af dylika förluster hålla det friska, toujoura pennkriget emellan hr von Beust i Wien samt utrikesministerierna i Berlin och Dresden välkommet såsom en angenäm förströelse? Vi skulle pålägga oss tvång, om vi ville förklara, att den ton, som anslagits i depescherna från Berlin och Dresden, behagar oss synnerligt. Grefve Bismarks fina ironi skulle ha gjort en bättre verkan än hr von Thieles och hr von Friesens grofkornighet. Dessa båda herrar torde emellertid ha trott, att hr von Beusts , bläckdiarrhe och ,,depeschkrossa måste behandlas med kraftiga läkemedel. I alla händelser äro vi skyldige br rikskanslern mycken tacksamhet. Han har bragt klarhet i situationen och visat oss sitt ansigte omaskeradt. Vi ha kunnat se, att han i Wien ännu är alldeles densamme, som han var i Dresden. Oförinderlighet i karakteren är i hvarje fall en erkännansvärd dygd! Föröfrigt har börsen, denna barometer för den politiska väderleken, icke tagit den ringaste notis om de Beustska depescherna. Men icke ensamt hr von Beust hjelper ss att stå emot tidens bedröflighet; äfven våra socialister framkalla vår munterhet. Hela denna socialistiska rörelse, som melelst revolutionen ville etablera en arbearestat, nedsjunker till en komedi, i hvilken anständigheten röner det ödet att bli uldeles lemnad ur sigte. Nu ser man, åt hvilka smutsiga händer en stor del af de yska arbetarne anförtrott sig. Ingen lelare af det helt och hållet söndersplittrade partiet existerar mera utan att af de mdra vara offentligen brännmärkt såsom edragare etc. Schweitzer, Bebel, Meude, iebknecht och hvad de allt heta ligga varandra ömsesidigt, som hund och katt, håren, och i bakgrunden står fru grefrinnan Hatsfeld, hvars icke alldeles oförjenta öde det är att med förvåning se, hvilka otäcka scener hennes älskade vän, I. len aflidne Lassalle, hjelpt upp på det st flentliga lifvets skådeplats. , Enhvar af de lessa lumpna hundar slites itu af den In undre — dessa vår fordne minister Mann-Ss tuffels mustiga ord ha den bästa tillämp-Jv ning på socialistledarne. Uti Eisenach ste nar i dessa dagar hållits en socialistkon-sat sress, som egentligen endast varade en hi lalstimma. Denna tid var emellertid till hi äcklig, icke för att förena partierna till vigtiga beslut, utan för att för alltid åtbe skilja dem. Man skymfade hvarandra; It man öfverlastade sig med starka drycker; 8! man trakterade hvarandra, när tilltället ne var lägligt, med duktigt stryk; man forde merade, likasom i krig, tvenne stora ar-Si meläger med förposter, vakttjenst, parla-Så mentärer etc. samt åtskiljdes slutligen ut-sar kämd. Karakteristiskt är, att entrepe-ser nören för kongressen, en hr Bebel, så för fr sin person fruktade våldsamheter från sina lil motståndare, hr d:r Schweitzers lärjun-på sars, sida, att han försäkrade sig om Vi skydd af Eisenachs hela polisstyrka. Det Vo ir dessa herrar, som vilja tillkämpa sig seger mot kapital, stat, Schulzesk sjelfjel jelp och alla samhällets naturliga instief utioner M sa Medan hela Österrike råkat i den lifli-n. zaste rörelse med anledning af den Krata, kauska klosterhistorien och man der uni-— sont höjt ropet: ned med klostren! har :ivel Berlin inom sina murar haft skådespelet n ut ett nytt klosters högtidliga öppnande. ho Moabit, en stadsdel af Berlin, der de sk)etydligaste fabriker befinna sis. ha do— — — —— —— —900 FT — ——— — — HD an U OS —— 28 —