Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 augusti 1869, sida 1

Hans röst återskallade ihåligt utefter det hvälfda taket och efterföljdes af en djup tystnad. De stora dörrarne drogos derefter igen; de yttre. bommarne sattes för, hänglåset stacks in och nyckeln omvreds. — Nu till jäsning och kolsyrad gas! sade onkel Alexander, strykande sitt skägg mot Marguerites mjuka kind, som en lekfull björn. — Om sex timmar skola dessa källare vara otillgängliga; vid midnatt skulle det vara döden att stiga in. På aftonen till den dag, då vinet lemnas att jäsa, göra vingårdsegarne en aftonmåltid för sina vinbergare. Detta är ett slags afskedskalas, ty fremlingarne aflönas derefter och begifva sig åter bort, antingen för att söka nytt arbete eller till sina egna aflägsna hem. Nu inföll skördefesten i Montrocher fulla tio dagar före den tid mr Alexander väntat och innan några slags tillredelser kunde göras, så att den stora salen på Steval Blanc måste hyras, och värden fick i uppdrag att anskaffa proviant; och stackars mr Alexander, som annars alltid trakterat sina arbetare med hemmalagad mat i sin egen stora lada, dömdes denna gång att icke allenast förlora sina fyrtio tusen francs, utan äfven betala omkostnaderna för en stor aftonmåltid till på köpet. Han bar det likväl med märkvärdig sang froid; ty ehuru han kunde knota mer än nog öfver småsaker, var han alltför mycket fransman att icke underkasta sig det oundvikliga. Vid middagen började mr Delahaye en mängd beklagelser, hvilka alla förargade hans bror i högsta grad. — Mille tonnerres! sade han. — Var