Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 augusti 1869, sida 3

vore de minsta, att oriktigt skulle vara att för närvarande taga dem i beräkning för polisgöromål. Ville att likasom städerna hafva särskilda polistjenstemän, sådana ock skulle anställas på landsbygden. Endera fogde eller länsman borde ensam handhafva de ekonomiska göromålen som nu åligga både tjensterna, hvaremot den andra uteslutande skulle omhänderhafva polisen och allmänna säkerheten. Fjerdingsmännen borde bättre aflönas för att såsom verkliga poliskarlar tillhandagå sin förman. Mötet biträdde enhälligt detta hr Bruhns yttrande. . 7:de frågan: Åro nu gällande föreskrifter i afseende på ordinarie presterskapets tillsättande lämpliga? Öfver denna fråga yttrade sig endast baron Silfverschiöld, som ansåg det tillkomma allenast församlingarne sjelfva att utse sitt ordinarie presterskap, hvadan alla pastorater, som icke, såsom Göteborgs Domkyrkoförsamling, redan hafva större friheter, borde vara ,,konsistoriella och alltså regala och patronella pastorstillsättningar upphöra. Konsistorierna må äga att uppgöra förslaget, församlingarne dock obetaget att kalla fjerde profpredikant. Valet borde för öfrigt ske per capita. Mötet gillade samstämmigt denna åsigt. 8:de frågan: Aro nu gällande sätten för presterskapets aflöning billiga och lämpliga? Sedan hrr Silfverschiöld, Thollen, Börjesson och B. Bruhn i frågan yttrat sig, dels framställande åtskilliga förslag till förändringar i aflöningssättet, dels ock påmint att lönereglering för presterskapet på de flesta ställen helt nyligen blifvit genomförd, och den sistnämnde särskilt påpekat, hurusom öfverallt hörts missnöje bland de lönegisvande med denna lönereglering, af skäl, att den dels förhöjt presterskapets inkomster, hvilket dock icke varit meningen, dels ock i öfrigt vore mera tryckande nu, då hela lönen utgingo i penningar, som, der rest uppstode, till sista öret indrefves at kronobetjeningen, hvadan all frivillighet uppkört, samt, ehuru sjelf säteriägare, berört orättvisan deraf, att säterier voro härvidlag fria från utgifter; så beslöt mötet, att den förda diskussionen skulle utgöra svar på frågan. 9:de och 10:de frågorna: Huru motsvarar folkundervisningen i orten f. n. sitt ändamål? och Huru bör folkundervisningen lämpligast befrämjas? behandlades i ett sammanhang och gåfvo anledning till en omfattande och sakrik diskussion, deri deltogo hrr Köllerström, Thollen, Börjesson, Pettersson, Hansson, Silverschiöld, Zachrisson, Bruhn m. fl.; och framgick deraf följande resultater: Folkskolan i orten hade på sednaste åren i hög grad förbättrats, och motsvarade fullt de anspråk, som efter nuvarande förhållanden kunna på densamma ställas. Folkundervisningen ansågs väsentligen kunna befrämjas genom följande åtgärder, dem mötet förordade: Presterskapets sjelfskrifna ordförandeskap i skolrådet borde upphöra; Religionsundervisningen, som nu ofta i folkskolan erhåller en otjenlig vidlyftighet, borde mera öfverlemnas åt presterskapet, och folkskolan icke anses för eller tjena allenast såsom presterskapets medhjelpare för nattvardsundervisningen; Bittre och tillräcklig skolmateriel bör anskaffas; Folkets intresse för denna dess vigtigaste angelägenhet bör lifvas och styrkas; Lärarekrafterna ökas; Lärarnes löner böra höjas till minst 800 rdr: Skolgångsoch afgångsbetyg allmänt i folkskolorna införas; Statens bidrag till undervisningsväsendet, deraf elementarläroverken nu taga brorslotten, böra i en för folkskolan gynnsammare proportion fördelas; Folkskolor böra för större områden inrättas. Härefter förekommo följande af baron Silfverschiöld såsom komitrad från jernvägsmötet i Halmstad framställda frågor: Är ej en jernväg från Göteborg söderut längs kusten till Helsingborg eller annan jernvägspunkt i Skåne i den närmaste framtiden af behofvet påkallad? hvilken fråga med obetingadt ja besvarades, och Hvad vilja Norra Hallands innebyggare erbjuda såsom bidrag till en dylik jernvägsanläggning? hvarå svaret blef: Mötet anser att kommunerna eller de vid den blifvande banan liggande distrikterna böra bestrida expropriationskostnaden för den till anläggningen erforderliga jord. Å en framlagd lista tecknades åtskilliga bidrag för bekostande af undersökningar och kostnadsförslag till ifrågavarande jernväg. Sista punkten i programmet angick uppställande af en kandidat till riksdagsman för Fjäre och Viske härader för ingående riksdagsperiod. Sedan hr B. Bruhn nu likasom vid möItet i Torpa undanbedt sig att ifrågakomI ma, qvarstodo såsom kandidater hrr H. B. A. Hansson och D. Köllerström. Dål dessa herrar bäda i lika hög grad äga allmänt förtroende och de egenskaper il sötfrigt, som härvidlag äro nödiga, äfvenssom dertill kommer, att båda stå på samI ma sida i afseende på politiska åsigter, så ssyntes mötet hafva svårt att göra sitt val, helst båda yttrade sig vilja träda tillbaka för att lemna plats för den andre. Då sill sist ett slags profval med slutna sedllar anställdes, erhöllo hrr Hansson, Kölslerström och skolläraren L. A. Tholln i Wallda hvardera ungefär lika antal rö— —2 HR —— — eUL2g U 803 0 — ——2 — U —2 — —2 — —— O— — TR ABBORRE — 08 — —0 ATrns-UÖ —oO— ND BH — 1——26 ——