Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 augusti 1869, sida 1

AQAA r—— utförligaste beskrifvet. En af de danska korrespondenterne, en mycket presentabel person, vände sig skristligen till riksmarskalksembetet med anhållan om inträde till den stora balen å k. slottet, Härpå svarades, att inträde möjligen skulle ktinna beredas henom, men att han då icke finge gå utanför den kring balsalongen löpande pelateraden, hvarjemte honom antyddes att han icke blefve sedd med blida ögon och lätt kunde bli utsatt för obehaget att förvexlas med uppassningen. Naturligtvis betackade sig den unge mannen. Annat var det då prinsen och prinsessan af Wales voro här, då blefvo de fem hit anlända engelske korrespondenterne formligen inbjädne till öfvervarande af alla sestllgheter — de Stockholmske referenterne fingo j ens beträda slottsvestibulen. Den danÅ hosetiketten lär i detta sall vara alldeles lik den svenska, så att de kunna trösta sig mycket lätt. Det hvimlade här under dessa dagar af svenska och utländska resande; visserligen voro ej alla hus packade med resande ända upp under takåsarne, såsom en artig korrespondent till Indpendance försäkrat, men folkmassan var i högst märklig grad ökad; lägger man härtill den stora mängden af svenska, danska och ryska matroser, som svärmade omkring på gatorna, så må erkännas att det hela företedde en brokig tafla. Mycket uppseende väckte ryske storfursten Wladimir genom sitt vinnande yttre, och damerna voro alldeles förtjusta i honom; mer hade man väntat sig af den grekiske generalen Valaoritis och för egen del skulle jag önskat att konung Georg hitsändt någon af sina sjorton-dars-ministårers medlemmar, någon man med namn, som låtit något för verlden, en Paradiamantopulos, eller en Argyropulos, möjligen också en Canelopulos; men vi fingo oss nöja med hvad oss beskärdt vardt. Midt i festvefvan kom valet af riksdagsmän för Stockholm. Det är nu flera dagar sedan valet skedde, men det är ej utan att man ännu ser en mängd af blandadt mulna och glada anleten, och naturligt är, att denna lilla, utan blodsutgjutelse åstadkomna, revolution skall helsas med blandade känslor. Onekligen har genom detta val ett tidens tecken visat sig: vanmakten hos den styrande viljan i Stockholms Enskilda Bank, med biträde af stadsfullmäktige och nykonservativa samt förmedlingsförslagen i Dagligt Allehanda och Dagbladet, hvilka i elfte timman togo hr Hedin till nåder. Men hemligheten häri är icke svår att utleta; menniskorna ha i allmänhet, ej kunnat stå stilla, medan tiden gått framåt, och de, som gifvit akt på detta, de ha beherrskat valen, under det de, som genom förr vunna framgångar blifvit dryga och trott sig med vanliga manövrer och maktspråk kunna dämma tidens ström, nu gjort ett fullständigt fiasco. Om man här hade lika mycket förstånd att lägga märke till politiska segrar, som man har i Frankrike, så skulle namnen Hedin, Liljencrutz, Mankell och Nordenskjöld vara för systemet lika mycken orsak till fruktan som några af namnen från de sednaste valen i Paris. Men man gör väl som förut, man sätter sig på sina höga hästar och dårar sig sjelf och andra med en morsk uppsyn, tills händelserna växa öfver hufvudet och man tvingas att visa handlingskraft — men vanligen kommer den då för sent. Åtskilliga kulissförhållanden från dagarne före valet äro för vigtiga, att af mig med tystnad förbigås. Då magistratens beslut om valdagens utsättande till den 4 Augusti emanerade, kommo opinionen och de tidningar, som sjunga ut, på den tron, att denna magistratens manöver hade till upphofsman öfverståthållaren baron Bildt. Men då straxt derefter man var färdig med offentliggörandet af inbjudningen till ett valmöte, kom man till den slutsatsen, att en fullt organiserad plan fanns i förväg uppgjord att i konservativ riktning beherrska valen, och till hvilken magistraten med sin åtgärd blott kortribuerat. Baron Bildts frånvaro i utlandet och återkomst bit dagen före valdagens utsättande fritog snart honom från misstanken att vara upphofsESS ETRKESOSOSTNDROEENETSSOROST ENDS RARE