LIUVTLEHURU. HANEUTELID-ÄT lära blifvit räddade. I ett telegram trå: ; I Dresden af den 6 dennes heter det: ,, Mar fortfar alltjemt att draga fram liken u) I stenkolsgrufvorna. Tills i dag på midda gen hade man anträffat 78 lik. d ÖSTERRIKE. i En i krigsministerns budget uppförc sextraordinarie bevillning af 4 mill. gulder har mött så stort motstånd både hos der sösterrikiska och den ungerska delegationen, att krigsministern måste begära bi träde af rikskanslern, och med dennes tillhjelp lyckades det honom äfven att erhälla en del af det begärda, nemligen en smillion. För förslagets förordande höll I grefve Beust ett tal, i hvilket han vissersigen i allmänhet afrisade alla påståenden om ett förestående fredsbrott, men dock icke underlät att framhålla, det man likväl borde vara beredd på, att det ,,mot förväntan kunde uppstå verkliga förvecklingar. FRANKRIKE. Senatsconsultan och de dithörande motiverna diskuteras och kritiseras nu af hela franska pressen. Med undantag af de radikala tidningarne, erkänna alla organer, att kejsaren icke blott infriat de i budskapet af den 11 Juli gifna löftena, utan att han i flera väsendtliga punkter t. o. m. gått längre, än han utlofvat. Om man detta oaktadt dock icke i pressen finner ett så lifligt erkännande, som den kejserliga regeringen sannolikt räknat på, ligger orsaken härtill utan tvifvel i det omslag, som efter de sednaste valen skett i Frankrikes offentliga mening. Man har nu vant sig vid att vänta mycket, ofantligt mycket; man litar på, att det liberala partiet genom en ny pression på lagstiftande församlingen skall kunna genomdrifva långt mera, än hvad kejsaren nu beviljat; ja, man är benägen att anse den kejserliga regeringen helt och hållet ur ständ att neka något, som folket på allvar fordrar. Emellertid motser den liberala delen af befolkningen med otålighet lagstiftande församlingens förnyade sammanträdande. Hvad ! senaten angår, tycker man, att den lika gerna kan afgifva sin dom öfver regeringsförslaget genast, som sednare, enär denna! dom väl i allt fall kommer att blifva ett obetingadt gillande deraf. Af ofvan anförde skäl låter det förklara sig, att pressens omdömen redan ett par dagar efter offentliggörandet af meranämnde förslag! blifvit något kyligare, samt att krdken börjat tilltaga i skärpa. Vi förbigå här y2ttrandena i den del af pressen, som antingen står på yttersta hägern (t. ex. den ultra-imperialistiske ,,Pays), eller i de ministeriella tidningarne (såsom ,,Peuple frangais, med flera), eller i det republikanska och socialistiska partiets organer (såäsom ,Rappel, Reveil, ,,Electeur libre, med flera). Af de moderat-liberala organerna uttalar sig ,Journal des debatsi en längre ledande artikel med stor erkänsamhet angående det af den kejserliga, regeringen förelagda förslaget, ,Yrance, yttrar, att senatsconsultan i flera väsendtliga punkter går utöfver de 116 interpellanternas fordringar, samt att det nu blir seolkets sak att utvidga gränsorna; kejsardömet blir nu konstitueradt på en så liberal basis, som låter sig förena med författningens grundbestämmelser. Temps! förmenar, att man framför allt bör glädja sig åt ,,det återvunna parlamentariska initiativet, men fäster tillika uppmärksamheten på ,den betänkliga art, 55, enligt; hvilken senatens veta fått en betydlig utvidgning, som under vissa omständigheter kunde blifva farlig för folkfribeten, om den ock i de flesta fall är utan praktisk , betydelse. ,,Presse är belåten med åter-, ställandet af lagstiftande församlingens initiativ och ministeransvarigheten, ehuru den sistnämnde ,icke är fullständig. ,,Avenir national säger kejsaren besitta en stor; konst att göra koncessioner, , hvilka likväl lemna hela hans personliga makt ofärändrad och orubbad. Libertål, som e jest är benägen att erkänna den kejserliga! regeringens ,goda vilja, förmenar äfven, att kejsaren som motvigt mot de gjorda liberala koncessionerna kan anse färsattningens art. 6, så lydande: Kejsaren är statens öfverhufvud; han befaller öfrer landtoch sjömakten, förklarar krig Cnguerite på min dörr med böcker i handen. on sina engelska