Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 augusti 1869, sida 2

(Insändt) Venersborgs stad och Uddevalla—venersborg-—Ilerrljunga jernväg. Redan straxt efter bolagsstämman den 10 sistl. Juni talades man och man emellan om, att det lån å 80, 000 rdr, som jernvägsstyrelsen då erhöll tillåtelse att upptaga, skulle begäras af städerna Venersborg och Uddevalla. Måängen ville då icke tro på att en sådan framställning skulle komma att göras, men nu har så skett, och ej blott Venersborgs tidningar hafva derom yttrat sig utan ock tvenne af Göteborgs. Saken i och för sig är måhända icke så märkvärdig; men jag tror, att en lugn och sanningsenlig utredning af frågan: bör Venersborg lemna det begärda lånet af 30,000 rdr till anskaffande af ytterligare för trafiken erforderliga godsvagnar? ej skall sakna allt intresso äfven för dem, som den icke rör. Detta är orsaken till min anhållan, att få denna min uppsats offentliggjord i en större tidning. Att Venersborgarne skulle mottaga den nu gjorda framställningen ,, med blandade känslor, är icke underligt; dock äro känslorna mindre ,,blardade än mången tror. För några år sedan, innan jernvägen ännu kommit till stånd, funnos här icke så få ,,ideologer och drömmare; många läto då inbilla sig eller inbillade sig sjelfva, att Venersborg hade en stor framtid, hvilken de ville rycka till sig. Denna lysande framtid skulle komma med jernvägen, och så drog man ej i betänkande att belasta staden med 600,000 rdrs skuld, att med halfva denna summa bidraga till jernvägsanläggningen, att bygga ett stadshus, som färdigt torde kosta 220,000 rdr och lemna rätt betydlig årlig förlust. Härigenom hafva skatterna stigit, affärerna förminskats, inre söndringar ej fattats; men den lysande framtiden med ökad rörelse och välmåga, den dväljes ännu i idternas land, på den tror man nu litet. Derföre och af andra skäl är stämningen allmänt emot ytterligare bidrag till jernvägen från vår stad och derföre kunde redm af Venersborgs tidning med sant skäl ,i samhå lets namn protestera. Man har också börjat tvifla på att den Person, som skulle lyfta och pånyttföda vårt samhälle och ansetts närmast intressöra sig derför, icke vid dess väl fåstat det afseende, som han bort och som man haft skäl att vänta; ja, af mången får man höra detta uttryck: han ruinerar oss. Låt vara att detta hårda omdöme är uttryck af en reaktion, af harm öfver felslagna förhoppningar; det kan likväl sägas, att hos en person stora vyer är en ensklud del icke mer än en del, som har sin betydelse af sin ata i och vigt ör det hela. I eit ioretag, som ätser ett helt läns väl, är en enskild kommun hufvudsak, det kan vara för det hela nytt en om en kommun skulle gå pader, det kan vara nyttigt ,att en man dör för folket. För att genomdrika ett stort företag erfordras stora medel, och dessa betraktas af den ledande viljan i sjelfva verket eudast såsom — medel. Ilxaria 14 yaan är dock sjelf ansvarig för aljt görxande och låtande och dertord: höfves det Honom icke att misströata, då Han sinner, att han missräknat sig, Åå de färoSpeglingar som gjorts honom ej förverkligas. Han där dkr Ne än egen horro och derför lite han på sig sje Jernykgsanläggningen förbi Venersborg är nu en verklighet och derföre måste vi se till, huru vi af densamma kunna få så stor nytta som möjligt eller åtminsiene den minsta skada. Att den för vårt samhälle kan bli gagnande än on sanning, men en faktisk sanning är att den icke varit eller ännu är det. Venersbörg är, säge hvad man vill, ingenting annat i förhållande till jernvägen än en station; det beror på staden och dess läge, af huru stor vigt för densamma jernvägen är och kan bli Städer, hvilka såsom Uddevalla äro ändpunkter, måste af en bana hafva den störst fördelen; men äfveh de, som icke äro ändpunkter men dritva abriker eller större industric verksamhet, såsom i ej obetydlig mån dJonköping, elle ock hafva op roduktiv och tätt befolkad landsbygd omkrä-Hedin de, ja, äfven ad pre? ti ok falkaå, Ju Alingsås ) auktiv och be3785 waste af en sådan puls