Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 augusti 1869, sida 1

mig, men de veta bäst sjelsva, det de icke äro rena. Vid åsynen af biktfadren utbröt hon mot honom i anklagelser, hvilka anständigheten förbjuder oss att återupprepa. FRANKRIKE. Som man af gårdagens telegram funnit, var det tal, hvarmed Rouher i förrgår öppnade senatens session, af sådant innehåll, att det berättigar till förmodan, att det är allvarsamt menadt med de reformer, till hvilka kejsaren väl kan sägas hafva tagit initiativet. Det skall blifva högligen intressant att erfara innehållet af det förslag till consulta, som blifvit senaten förelagdt, och om hvilket det förefunnits de mest motsägande rykten, ehuru de flesta varit eniga om, att det skulle motsvara de moderat-liberalas förväntningar. Det heter, att, efter det senaten fatat sitt beslut, hela konstitutionen kommer att omredigeras sålunda, att alla sedan år 1852 gjorda förändringar der skall intagas. Detta skulle väl antyda, att ,le couronnement de Pedificet nu blifvit ett fulländadt faktum. En allmän amnesti för politiska förbrytelser omtalas äfven. Nationalgardet i Paris säges skola återfå en del af de prerogativer, som det år 1852 förlorade. De mångfaldiga afskedsansökningar, som från detta nationalgarde på den sednaste tiden ingått, göra den omtalade åtgärden till en nödvändighet, så vida det icke rentaf skall komma att upplösas. Jules Favre har på ett lysande sätt blifvit mottagen i Rouen, der det för honom gafs en bankett, bevistad af 1,200 personer, och vid hvilken han höll ett längre tal, hvilket betraktas som en protest emot lagstiftande församlingens ajournering. En kolossal staty af Ludvig XVI skall uppresas i Bordeaux. Statyen har redan ankommit dit, men platsen för dess uppställande är icke ännu bestämd. ENGLAND. Förslagen till såväl tunneln under som bryggan öfver Kanalen hafva sin närmaste anledning i de många obeqvämligheter, som f. n. åttölja färden öfver detta farvatten. Med betraktande af dessa förhållanden och de euorma summor, som skulle behöfvas för att bringa till stånd de begge nämnde företagen, föreslår en kapten Tyler, att man åtminstone åt den mängd resande, som firdas denna väg, måtte bereda en beqvämare öfverfart. Det låter otroligt, men det är så, att för densamma användas trånga och olämpliga ångfartyg, samt att passande landningsplatser fattas. Tyler påstår, att ,,de lidanden, som resande hafva att utstå på färden mellan Dover och Calais, äro större än på sjukhusen. Det föreslås der , att använda. mera ändamålsenligt inrättade och större ångfartyg, samt att bereda bättre hamnar såväl på den engelska som franska sidan. Tyler förmäler, att detta skall kunna ske med — relatift — obetydliga summor, genom hvilkas rätta användande såväl tunneln som ,jättebryggan skulle blifva alldeles obehöfliga. Om tvenne i England sedan många år bosatta italienare, Sabine och Panizzi, som nyligen erhållit Bath-ordens kommendörskors, meddelas följande: ,, Sabine, som bärstammar från en gammal italiensk familj, föddes i England år 1789. I början af detta århundrade ingick han i artilleriet, der hau år 1813 blef kapten, och deltog år 1814 i kriget mot Förenta Staterna. Under åren 1518 och 1819 gjorde han upptäcktsresor i norden under Perry och Ross, och hans under dessa resor anställda servationer gåfvo första anledningen till studerande af jordmagnetismen. För fortsättande af sina observationer, gjorde han flera resor från polarkretsarne till xeqvatorn, och framiade resultaten deraf i ett arbete med titeln: , Pendeln och andra experimenter. År 1861 blef han ordförande i Royal Society, af bvilket lärda samfund han sedan lång tid varit medlem, Antonio Panizzi är född år 1797 i Brescello (Modena). Som deltagare i det piemontesiska upproret år 1834 blef han landsflyktig och flyttade till England, der han vid öppnandet at universitetet i London erhöll professionen för italienska språ— ClL51 4AArUJLÄLAan