Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 augusti 1869, sida 1

Pojke, du är en na-r. Ser du inte, att du skadar din egen sak och kämpar din fiendes kamp? Hafven tålamod, allihop, och tagen hvarandra i hand och sägen godnatt och skiljens som vänner! — Det vill jag gerna gå in på, sade madame; — men Charles måste tillstå, att han har orätt. — Orätt! upprepade onkel Alexander; — naturligtvis har han orätt. I bafven alla orätt. — Om jag varit häftig, är jag firdig att bedja om ursäkt, sade mr Gautier formligt. Och så förliktes madame och hennes nevö, men Marguerite vände sig trumpen bort. Mr Charles rätade sig till sin fulla höjd och såg kallt efter henne. — God natt, Marguerite, sade han och närmade sig dörren. — God natt, svarade hon, med bortvändt ansigte. Och så skiljdes de. På tröskeln dröjde: ban, men det var endast ett ögonblick. Derpå tog onkel Alexander honom i armen och skyndade ut med honom, fruktande ett förnyande af tvisten. Om några minuter hörde vi honom rida ut genom porten. (Forts.)