Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 juli 1869, sida 1

nfloderna genom sina öfversvänmingar or e I saka mycket stora förödelser. Likalede g har förbundsrådet börjat debattera onde myntkonvention, som under de sednast årens lopp småningom ingåtts mellan Frank rike, Belgien, Schweiz, Italien, Kyrkosta ten, Rumänien och Grekland, i enlighe med hvilken alla dessa länders mynt skull slås efter samma system och vid betalnin. gar öfverallt mottagas i de offentliga kas sorna. Det har nämligen visat sig, at påfliga regeringen låtit prägla långt mera skiljemynt af silfver, än hon enligt öfver enskommelsen egde rätt till och som erfordrades, hvarjemte hon icke sörjde för tillräckligt inlösande af detsamma. I följd häraf öfversvämmades grannländerna, framförallt Schweiz, af päfsiga silfvermynt. För att motarbeta detta hade förbundsrådet på eget bevåg redan förbjudit att mottaga dessa mynt i de offentliga kassorna, hvarjemte allmänna opinionen uppretades mot päfliga regeringen. Men nu har national rådet beslutit, att från förbundskassorna inga andra än schweiziska skiljemynt skola utlemnas, och att vexling skall ske med de främmande staterna af mynt, så snart sådana komma in. Under debatten härom framstäldes tillika uppmaningar att rent ut uppsäga öfverenskommelsen med Kyrkostaten och att handla på samma sätt med afseende på Italien, emedan detta land ännu bibehåller tvångskursen på pappersmynt, hvarigenom det klingande myntet drifves utur landet. Äfven har det varit fråga om förbundets ställning till jernvägarne, hvarvid häftiga strider uppstått, emedan en stor del af nationalrådets medlemmar önskar, att förbundet skall befatta sig närmare med ifrågavarande förhållanden, både med trafiken och de nya liniernas rigtning. Isynnerhet är det byggandet af den vigtiga S:t Gotthardsbanan, hvarom debatten föres. Då både Tyskland och Italien genom sina regeringar uttalat sig härför och lofvat större eller mindre statsbidrag till de delar af jernvägen — framförallt till genomskärningen af sjelfva berget, — som man tror icke skola kunna lemna någon ränta, förklarar förbundsrådet, att det icke skall lägga hinder i vägen för någon jernväg genom Alperna, men att det icke heller ämnar lemna något understöd eller föredraga någondera linien framför den andra. Från de enskilda kantonerna komma flera rätt intressanta underrättelser. Tessin har från och med den 1 nästkommande Januari tillåtit användandet af metriska måttoch vigtsystemen bredvid det fordna systemet; således har här gjorts ett steg att skaffa detta system inträde i Schweiz. I Ber har stora rådet med två tredjedelar af de afgifna rösterna antagit införandet af obligatoriskt civiläktenskap och härvid, ehuru kantonens befolkning är strängt kyrkligt sinnad, gått längre än den annars ganska radikala församlingen i Zirich, som åtnöjde sig med att lemna valet fritt mellan borgerligt och kyrkligt äktenskap. Graubindens nya författningsutkast sasställer tvungen skolgång och skolornas ställande under statens ledning, men aflägsnar från skolan allt, som har med kyrka och religion att skaffa. I Neuschåtel afhandlas frågan om att införa ett minoritetsvalsätt, och samma fråga kommer snart att framställas i andra kantoner. I Basel har stora rådet börjat att behandla en ny fabrikslag, som sysselsätter sig med arbetarnes helsotillstånd och materiela förhållanden. Så skall nattoch Söndagsarbete vara förbjudet. Äfven i Glarus har befolkningen i motsats mot stora rådet uttalat sig för statsuppsigt öfver fabrikerna och begränsande af arbetstiden. Utom dessa reformtörslag hafva demokraterna, d. v. s. de radikala i de östra eller tyska kantonerna, väckt förslag om en revision af förbundsförfattningen, åsyftande större enhet och likhet. Så föreslås en likartad organisation af militärväsendet och likhet i den allmänna lagstiftningen; skolväsendets och jernvägsangelägenheternas förvandlande till förbundssaker; afskassande af alla indirekta skatter, af all in-och utländsk tull och 2 —L— Mr Hamel vände sig hastigt om. — Ärtigheten förhinde. mönsjanIn föll