Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 juli 1869, sida 1

55— 0 pmentariskt afseende ånyo intaga samm rang, som den förra pärskammaren. Dess dsutom sysselsätter man sig med frågan on essgenatens sammansättning. Från ett an -Inat håll omtalas, att) senatmedlemmarne -Jantal skulle förökas med 89, d. v. s. hvart dera af Frankrikes 89 generalråd skull -erhålla rättighet att utnämna en senator Det säges också, att antalet medlemmar lagstiftande, församlingen skulle ökas, st att hvarje arrondissement skulle hafva er deputerad. Landets indelning i de nuva rande valdistrikten skulle då bortfalla. Två af vensterns mest framstående med. lemmar, Jules Simon och Larrieu (begge representanter för Giron-departementet) hafva i tidningen ,,Gironde för den 23 sdennes offentliggjort ordalydelsen af det manifest, som i vensterns partimöte den 2 dennes var föremål för serdeles lifliga debattter. De förklara deruti, att lagstifttande församlingen bör inkallas sednast d. 1 November, enär den sednaste extraordinarie sessionen icke kan anses som en verklig session, som uppfyller bestämmelserna i författningens art. 46, helst man ej blifvit färdig med pröfningen af valen. Med afseende på vensterns hållning till tierspartiets interpellation heter det: , Vi hafva ansett oss böra befrämja en rörelse, som kan leda till gagneliga friheter; ty allt, som sker i liberal riktning måste komma oss till godo. Efter att sedan hafva framställt de väsentligaste af vensterns anspråk, bland hvilka den fullstänga ministeransvarigheten betonas som en af de vigtigaste, slutar manifestet sålun— —2 2 — — da: Frankrike, som efter 18 år återvaknat till politiskt lif, intager ånyo från i dag och på grund utaf tillkännagifvandet af sin vilja genom de sednaste valen, sin plats bland de fria nationerna. Vensterns fortsatta partimöten ha icke ledt till något annat resultat, än att de mera framståeude medlemmarne hvar för sig — eller 2 å 3 i förening — offentliggjort de ,,manifester, om hvilka de icke kunnat förenas. Socialisterna Esquiros och Gambetta skola offentliggöra en förklaring i en af Marseilles tidningar; Raspail skall i ett öppet bret tala till sina valmän i Lyon; Jules Favre, Jules Ferry och Pelletan lära blifvit eniga om ett manifest till sina valmän i Paris; Grevy och Gagneur skola offentliggöra sina deklarationer i tidningen ,,Jura o. 8. v. Dertt berättas, att Bourbeau, Duruys efterträdare som undervisningsminister, är så föga säker i sin nya ställning, att hans familj icke kommer att flytta till hufvudstaden, utan skall qvarstanna i Poitiers. Vicekonungen af Egypten har, fortare än ämnadt var, lemnat Frankrike och återvändt till sitt land. ENGLAND. Visserligen ha de abnorma kyrkoförhål. landena på Irland under lång tid utat de liberala varit ansedda såsom i hög grad orättvisa mot det stora flertalet af befolkningan på den gröna ön; men det brukar likväl mestadels åtgå mycket längre tid, än här varit fallet, för att komma , from sounds to things. Det var nemligen först, den 25 Juli 1867, då earl Russell i öfverhuset framställde sitt förslag om en adress, i hvilken skulle begäras tillsättandet af en kommission för en omfattande undersökning af förenämnde förhållanden. Detta förslag, som väl må kunna anses hafva varit initiativet till den nu skedda lösningen af den irländska kyrkofrågan, antogs, ehuru i en annan form, än det ursprunglingen innehöll, och icke stort mer är än två år derefter, har den måhända för närvarande vigtigaste frågan i Storbritannien blifvit nöjaktigt löst. Avgående billens sednaste behandling i underhuset skrifves i , Daily News den 24 dennes: Sexton månader ha förflutit sedan mr Gladstone gaf tillkänna, att den tid var kommen, då statskyrkan på Irland måste upphöra att existera som sådan. Det då fattade beslutet har blifvit verkstäldt. Den kungliga sanktionen är det enda, som nu behöfves för att göra detta förslag tilllag för konungariket. Och detta samtycke var väl äfven de facto gifvet, då Gladstone, som kronans förste minister, vidtog den itgärd, öfver hvilken det mäktiga ordet: La reine le veut inom få dagar skall