Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 juli 1869, sida 3

To, dagar från kl. 10—1 och 4—6. GCoteborgs stads Folkbibliotek hålles öppet alla helgfria dagar från kl. 12—2 och från 6— e. m. Pantlåneinrättningen är öppen hvarje söckendag för utlåning från kl. 8—11 f. m. och för lösning från kl. 1412—2 p. d. Museum hålles öppet från kl. 19 f. m.—13 e. m. ö och kl. 4—6 e. m. — Läsrummet hålles öpi pet från kl. 10—1310 e. m. MMusei bibliotek hålles öppet trän kl. 1—2 e. m. Stockholm. Förmälningshögtidligheterna. För Lördagens och Söndagens förlustelser, med anledning af de församlade gästerna till den förestående förmälningen, meddela vi efter Dagbladet följande: Straxt på eftermiddagen i Lördags begåfvo sig såväl de danska som svenska konungafamiljerna med deras uppvaktningar till Ulriksdal, der diner intogs i slottet. Mycket folk hade infunnit sig från hufvudstaden, dels landvägen, dels med ångbåtar, af hvilka flera hela eftermiddagen underhöllo en oafbruten kommunikation med staden och isynnerhet på Brunnsviken till Stallmästaregården. Alla dessa fartyg voro öfverfyllda med passagerare. Väderleken var den ypperligaste man kunde önska, och Ulriksdals vackra park och trädgård med spelande vattenkonster presenterade sig på det fördelaktigaste i Julisolens glans med glada grupper af damer och herrar såsom ett praktigt staffage. Ett stort antal utländningar märktes bland de här församlade skarorna. På borggården och i dess grannskap syntes naturligtvis den största folksamlingen. KI. omkring 6 stego de begge konungarne till häst och begåtvo sig, jemte danske kronprinsen och prins Hans samt åtföljda af en lysande stab, från Ulriksdal för att möta de trupper, hvilka väntades. Trupperna hade på e. m. i spridda afdelningar afmarscherat från Stockholm och kl. 5 förenat sig (med undantag af kadettkåren) vid Söderbrunn, vid slutet af drottning Kristinas väg och i grannskapet af Kräftriket. kadettkåren begaf sig från I Carlberg direkte till Ulriksdal. Prins Oscar hade befälet öfver dessa trupper, hvilka bestodo af en bataljon af Svea garde, en dito af Andra gardet, norska gardets skarpskyttebataljon, sappörer, bästgarde, de tvenne sqvadronerna af litregementets husarer samt ett batteri af Svea artilleri. Hela denna styrka marscherade Roslagsvägen fram åt Älkistan, och om ingen krutrök förmörkade utsigten, var det likväl svärt att se långt omkring, ty dammolnen voro af största och solidaste slag. Då förtruppen anländt till bron vid Alkistan, syntes genom dammolnen ett glänsande föremål röra sig med ,,blixtens hastighet förbi egendoj men Bergshammar. Man upptäckte det vara en ryttare, som sprängde fram öfver stock och sten och som på långt håll följdes af några andra ryttare, hvilkas lysande uniformer blänkte fram, då solstrålarne genomträngde de täta skyarna af damm. Den främste ryttaren var konung Carl, hvilken lemnat sitt sällskap långt bakom sig, men dock snart uppbanns af konung Christian och svenske krigsministern. onung Carl tog af prins Oscar emot befälet öfver trupperna och satte sig i spetsen för dem, hvarpå han åter begaf sig tillbaka samma väg han kommit. Kl. sju på aftonen hade trupperna hunnit fram till Ulriksdal, och defileringen begynte i följande ordning: kadetterna, Svea gardet, Andra gardet, norska skarpskyttarne, lifgardet till häst, lifregementets husarer, i hvilkas spets konung Christian, regementets hedersöfverste, satt sig, och till slut Svea artilleri. Den danska konungafamiljens såväl manliga som qvinliga medlemmar, prins August samt den svenska konungafamiljens damer och alla dessas uppvaktningar befunno sig på borggården bland den tätt packade skaran af öfriga åskådare och åsågo från nämnda plats defileringen. Efter slutad defilering marscherade trupperna Rå en omväg tillbaka till den stora allen framför kyrkan, och på begge sidor om denna all slogs läger i största hast. Med en skyndsamhet, som beundrades af de många närvarande danska militärerna och öfriga främlingar, sattes nämligen de små skyddstälten upp, och ett ganska respektabelt läger sträckte sig snart utåt fälten och i skydd af de majestätiska träden. Då började också ett gladt lägerlif, der militärer och civila fraterniserade. Bord med förfriskningar syntes på begge sidor om allten, men förtäringen der var ingalunda gratis, hvilket deremot var fallet med den förtäring, som på hög befallning bestods manskapet såsom en vederqvickelse för den i hetta och dam väl utförda fältmarschen samt den raska tältningen. I den stora och vackra orangeribyggningen med dess smakfullt möblerade salong gåfvo konungen och drottningen souper för sina höga gäster och för de i fältmarschen deltagande officerarne. Efter en högst angenäm afton bröto trupperna slutligen upp klockan half 11 och anträdde återmarschen till hufvudstaden. Danska konungafamiljen, med undantag af kronprinsen, begaf sig också tillbaka till Stockholm. I går Söndag, tredje lysningsdagen, bevistade danska konungafamiljen, med undantag af kronprinsen, gudstjensten i slottskapellet, der kongl. hofpredikanten Widen predikade. Den svenska konungafamiljen och danske kronprinsen öfvervoro gudstjensten i Ulriksdals kyrka, hvilken var fylld ända till trängsel och der kongl. hofpredikanten Björnström predikade. Kl. 4 gåfvo konungen och drottningen å Ulriksdal diner för omkring 300 inbjudna. De kungliga, jemte deras närmaste omgifning, till ett antal, enligt hvad vi hört uppgifvas, af omkring 80 personer, serverades inom slottet, hvaremot öfriga af uppvaktningen, jemte de andra inbjudna, intogo middag i ett stort tält, som uppslagits mellan slottet och orangeribyggnaden. I detta tält, som lärer vara 46 alnar långt och vid hvars uppsättande häromdagen 70 man voro sysselsatte, var på smakfullt sätt anordnadt ett rikt middagsbord. Tältet tycktes lemna ett förträffligt skydd för den tropiska hettan, om ock derinom rådde en sorts halfdunkel, som dock måhända gjorde en viss effekt. Sedan middagen i tältet afslutats, förfogade sig de der serverade genom täta rader af skådelystna upp till slottet, hvarest kaffe med tillbehör intogs. Af såväl de kungliga som gästerna i öfrigt spordes sedermera egentligen intet, ehuru man af orkestrarnas sprittande toner anade, att festen fortgick inom de kgl. salarna. Såsom det sades, lära dock de kungl. promenerat något i parken åt sjösidan, men