Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 juli 1869, sida 1

UTREIKES. TYSKLAND. Staden Franksurts magistrat hår hållit ett hemligt möte för att diskutera frågan om det festliga mottagandet och en bankett i kejsarsalen till konung Wilhelms af Preussen ära, då han i slutet af innevarande månad på vägen till badorten Homburg passerar Frankfurt. Det heter, att flera af magistratens medlemmar förordat en iest, till hvilken alla ivile be militära myndigbeter, handelskammarens direktörer in. fl. skulle inbjudas. Stadens demokratiska organ ,Beobachter! är lörbittrad öfver derna plan och uppmanar stadene representanter att icke bevilja en enda thaler af stadens kassa. Äfven till hertigens af Nassau förra hufvudstad, Wiesbaden, väntas konungen af Preussen: Stadens hutvudorgäti, ,Mittelrhein. Zeit., anmärker derom: ,Det frågas, hvilket mottagande vi skola bereda landsherrn. Vi kunna icke annat än rekommendera samma svar, som grefve Eulenburg fick i Ost-Preussen; då bäån i denna af hungersnöd hemsökta provins uppmanade till en fest med anledning at konungens besök. Regeringen har sästat lika litet afseende vid oss som vid Ost-Preussen. Hvem som ej vill bedraga konungen angående den verkliga sinnesstämningen hos folket och den djupa förbittring, som genomtränger alla folkklasser, hvem som icke vill förs lora aktningen för big sjelf, bör handla efter sin öfvertygelse. ÖSTERRIKE. Om innehållet af den ,,röda bok, som snart skall föreläggas riksrådet, erfar man följande: 10 af aktstyckena angå förändringen af rikets officiella titel (det skall nu heta ,den österrikisk-ungerska monarkien), den nya handelsflaggan, samt tillbakavisandet af de mot Österrike riktade beskyllningarne angående offentliggörandet af diplomatiska aktstycken. Af de öfriga dokumenten vända sig 26 om den grekiskturkiska konflikten, 2 om Österrikes förhållande till Donaufurstendömena, och ett om förhållandet till Italien. I en not till de österrikiska representanterna i Sydtyskland uttalar regeringen sin önskan om upprätthållandet af ett tillstånd, som icke sätter den allmänna freden på spel, och hänvisar på den tillbakadragenhet, som österrikiska regeringen iakttagit genteindt denna fråga. En not från rikskanslern grefve Beust till baron Werner i Dresden rättfärdiggör Österrike med afseende på de tillvitelser, som mot detta land blifvit riktade med anledning af grefve Beusts depech till grefve Wimpffen i den franskbelgiska frågan. Det framhålles deruti; att Österrike alldeles icke utöfvat nägon påtryckning på den belgiska regeringen. Af 7 aktstycken om den romerska frågan framgår, att regeringen fasthåller vid sin hittilsvarande ståndpunkt, ,, utan att likväl hysa något fiendtligt sinnelag mot kyrkan. Slutet af den röda boken består ar en not till baron Ingelheim i Minchen angående konciliet. Kabinettet i Wien förklarar nig