bittills — måtte förenas hos en person. Maltas nuvarande författning trädde i kraft år 1849, men är ytterst bristfällig. Så har t. ex. ståthållaren ett råd af 18 medlemmar, af hvilka regeringen tillsätter 10 och 8 väljas af folket. SPANIEN. Mellan grefve Cheste, mot hvilken är inledd rättegång vid en krigsrätt i Cadix, och inrikesministern har en skriftvexling förekommit, som väckt en viss uppmärksamhet, emedan i densamma göres anspelningar på franske kejsarens hällning i den spanska frågan. I cortesmötet den 9 dennes uppläste inrikesministern ett bref till grefven, i hvilket förekommer följande: Jag har i mitt svar till herr Ochoa ingalunda påstått, att Ni från kejsar Napoleons sida kan räkna på Frankrikes bistånd, för att i Spanien återupprätta den bourbonska thronen. Jag har sagt och återupprepar nu, att Ni vid Edra restaurationsförsök räknat på kejsarens bistånd, hvilket alldeles icke är detsamma, som Ni uttryckt, Frankrikes hjelp! Hvilken dårskap! Frankrikes understöd är en sak, som icke är så lätt att vinna, som Ni synes föreställa Er. Jag har tillagt och tilllägger ännu, att kejsaren otvetydigt afslagit Er anhållan om sådant understöd för att framkalla ett inbördeskrig i Spanien. Han har vid detta tillfälle gifvit Er en lektion i spansk sosterlandskärlek. Jag anser icke nödigt att vidare utveckla de omdömen, jag uttalat icke öfver privatmannen, utan öfver den politiker, som i utlandet konspirerat mot sitt fäderneslands regering. Ni konspirerade, herr grefve, mot den konstitnerade regering i Edert land, som Ni sjelf erkänt inför juntan i Victoriak. SERBIEN. Grunddragen af den törfattning, som nyligen antagits af nationalförsamlingen, äro följande: Landet skall regeras efter det konstitutionelt-monarkiska systemet. Thronen är ärftlig i dynastien Obrenovics manliga linie. Lagstiftande makten utöfvas af fursten i förening med folket, som väljer 90 representanter till skuptschinan (nationalförsamlingen). Fursten utnämner dertill 30 medlemmar. De 90 representanterna väljas för 3 år. Skuptschinan skall inkallas hvarje år. Författningen uppställer följande principer: Medborgarnes likhet inför lagen, domarnes oberoende och kommunernas sjelfständighet. Förvaltningen åtskiljes från lagskipningen. Ministrarne äro ansvariga, och så snart som möjligt skall en lag utarbetas, i hvilken pressfriheten erkännes som princip. Statsrådet skall endast fortsara att bestå som en kommission för utarbetande af lagar och för utöfvande af en konstitutionell kontroll och skall äfven undersöka alla besvär öfver ministeriella resolutioner. RYSSLAND. Komissorow, som den 16 April 1866 räddade czarens lif och som derföre upphöjdes i adelståndet, utnämndes till ötverste för ett gardesregimente, förlänades med ett majorat och erhöll genom nationalsubskription stora summor, har afdagatagit sig genom hängning. Han var på sednaste tiden mycket begifven på starka drycker och hade under rusigt tillstånd betett sig vid hofvet så oskickligt, att kejsaren undanbad sig alla vidare besök. Sorgen häröfver lärer förmått den knappt 35:årige mannen till sjelfmord. ASIEN. Från Kalkutta ha ingått närmare underrättelser om den svåra storm, som under 20 timmar härjade denna stad och trakten deromkring. Tre veckor förut hade rasat en virfvelvind, som dock någorlunda skonade Kalkutta, men anställde svåra förhärjningar i distriktet Jessore. Aftonen den 8 Juni spådde barometern oväder. Stora förödelser ha skett. Taken blåste af en mängd hus; så t. ex. i ett sjukhus, der 2 sjuka dödades och 9 blefvo svårt lemlästade. Träden upprycktes med rötterna. Märkvärdigt nog, blefvo fartygen temligen skonade. Stormen åtföljdes af ett häftigt regn.