Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 juli 1869, sida 3

lunda, att djuret lades på marken och en med chloroform fuktad duk hölls öfver dess nos, så att det döfvades under 5 å 7 minuter. — Operationen upprepades dagligen i ungefår en veckas ti id. Alla insjuknade kreatur, som åtnjutit denna behandling i tid, hafva blifvit återställda och visa intet tecken eller spår af att hafva varit angripna af en sjukdom, som i allmänhet hålles för obotlig, och för hvars utrotande såväl lärde som auktoriteter ej känna något säkrare medel än slagtareknifven, använd generelt på hela hjordar utan urskiljning eller barmhertighet. III. ,Wilna Budbäraren innehåller följande från polskan öfversatta notis: Den här allmänt vildt växande Helleborus niger (svart prustrot) skall, enligt en ung polsk djurläkares utsago, vara ett godt medel mot boskapspesten. Det är roten af växten som begagnas. När sjukdom yppas i grannskapet, blandas den till födan samt tjenar då som preservativ. . Såsom läkemedel användes den pulveriserad. Pulvret blandas antingen i den med salt försatta dryck, som korna erhålla morgon och afton, eller också beströs höet, gräset samt hackelsen dermed, sedan de först fuktats med saltblandadt vatten. På hvarje kreatur räknas 2 rågade matskedar af pulvret. På sumpiga ställen, der vide, al och dylika buskväxter i ymnighet förekomma, har barken af desamma visat sig som en helsosam föda under epidemien. Såsom bevis på medlets nyttiga användning anföres af tidningen namnen på flera egendomar, der intet enda kreatur blifvit smittadt, oaktadt epidemien rundt omkring hos grannarne förstört större delen af ladugården. .