Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 juli 1869, sida 2

sjöns riksbekanta nejder. M. R. UTRIKES, FRANKRIKE. Telegrafen meddelade oss i går det svar, som kejsar Napoleon gifvit på de önskningar, som nationen högt uttalat under lagstiftande församlingen. Det har utan tvifvel varit denna tydligen uttryckta nationalvilja, som vållat den underliga företeelsen, att t. o. m. den ytterst servila högern funnit sig föranlåten att ansluta sig till centern i den interpellation, hvarom på den sednaste tiden varit så mycket tal, och hvilken — efter hvad det sednaste af gårdagens telegrammer antyder — icke nu lärer komma att inlemnas, på grund af kejsarens eftergifter. Det skulle emellertid snart gifva sig, huruvida dessa i det kejserliga budskapet meddelade eftergifter skola förslå att tillfredsställa nationens fordringar. Det vissa är, att de icke på långt när motsvara de mest moderata anspråk på en parlamentarisk styrelse, mot hvilken för resten kejsar Napoleon både före och etter tillträdet af sin regering skarpt uttalat sig. Telegrafen meddelade äfven i går, att hela ministeren inlemnat sin afskedsansökan, samt att densamma af kejsaren blifvit antagen. Troligen kommer väl dock en del af de förra ministrarne att qvarstanna, först och främst den mycket populäre och utmärkte undervisningsministern Duruy; men utan tvifvel skall Rouher blifva nödsakad att vika plats. Det nya kabinettet kommer väl att till största delen bestå utaf mera framstående medlemmar af tierspartiet. Som man sett, har under pröfningen af valen till lagstiftande församlingen högst märkliga förhållanden kommit i dagen, serdeles angående det sätt, hvarpå de klerikala i många distrikter agiterat för sina kandidater. I departementet Ardeche, der den klerikale kandidaten markis de la Tourette uppställdes mot den ,tvifvelaktige kandidaten de Rougemont och demokraten Herold, framställde en prest — så meddelade Eugene Pelletan i lagstiftande församlingen -— för de fromma valmännen situationen sålunda: , Väljen I de la Tourette, så kommen I till himmelen; väljen I de Rougemont, så kommen I uti skärselden; väljen I Herold, så kommen I alla rakt in i helfvetet. Bönderna, som naturligtvis voro mycket angelägna om sina själars frälsning, röstade med en ofantlig pluralitet på den himmelske kandidaten, och lagstiftande församlingen har godkänt detta val. I lagstiftande församlingens möte den 8 dennes kom det till en drabbning mellan Rouher och flera medlemmar af venstern. Striden uppstod med anledning af motsatta meningar i afseende på deputeraden Guillotets val i departementet les Landes. Picard påstod, att allvarliga protester mot valet förelågo samt att man derföre borde uppskjuta dess pröfvande, intilldess församlingen vore konstituerad. Rouher hade många invändningar att göra deremot. Jules Favre uppträdde då och yttrade, att landet med oro betraktade det ständiga uppskofvet med församlingens konstituerande, enär det gällde att komma till de stora frågor, som förelågo. , Eller vill man med dessa uppskof gynna vissa intriger och lemna ministören tid att rekonstituera sig? Rouher: ,, Man talar här om planmessiga uppskof och ministeriella intriger. Det, som vållar något uppskof, är nödvändigheten af att hafva en representation, som kan utöfva hela sin myndighet, samt att icke beröfva de deputerade sina mandater, då de hafva rättighet att utöfva dem. Hvad angår de interpellationer, som äro tillämnade, så skola vi besvara dem, och församlingen skall nog komma till insigt af hvilket parti, som betjenat sig af våldsamma medel. Det talas om ministeriella intriger, för hvilka vi önska vinna tid. Mina herrar! De frågor, om hvilka för ögonblicket förhandlas mellan regeringen och åtskilliga medlemmar af majoriteten, äro stora och vigtiga srågor, som icke blott intressera enskilda personer, utan som angå våra institutioner och hela vårt lands framtid. Det gäller att uppresa en dam mot revolutionen. Jules Ferry (socialist, representant för hufvudstadens 6:te valkrets) pekar på högern och yttrar: Revolutionen kommer från den sidan! (Starkt oväsen och afbrott.) Rouher: ,,Jag vet icke när, eller hur, eller af hvilka män, söfverenskommelsen skall blifva träffad, men ljag är fullt öfvertygad om, att de lifskrafagitationerna för de sednaste valen tilll.