Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 juli 1869, sida 1

LAUTHLBUORKRG. HANDELS .. 2— an För att på nära håll se huru förädlin; ikj arbetet pågår och huru förhållandena 4 sh. stalta sig inom slera olika riktningar ult det dagliga lifvet, skola vi ströfva omkri er, still lands och vatten, och ,taga bilder h er-soch der, för att om möjligt gifva den ära ch prasaren en inblick uti det egendomliga o rörliga lif, som här råder på fjäll och dal och äå brusande haf. Alltså till en början ombord å ångfa reltyget ,,Eugenis; hvars välvillige och r ch ske kapten är en trogen typ af bohuslä 1-ska skärgårdens hurtige neptunisöner, g eI signal till afresa från Göteborgs skeppsbr n. Passagerarne ombord utgöras till störs ch. delen af sint solk, hvilka i vesterhafve r, I salta vågor och friska vindar skola hem w, nya krafter. Resan med dess biomstiii digheter förbigår jag helt och hållet; oc hoppar med ens till — Svinesund, fö: senings-eller skiljovägen, hvilket som helds olmellan Sverge och Norge. Här utbreder sig en vacker tafla för vå ilsyn. Å ena sidan Sverges och å den an -dra Norges bevuxna och höga kuststräckoi e Vidare ses å norska sidan Uvaleröarn -med sin fiskeriidkande blandade svensk norska befolkning. Här liksom på grän . sen talas ett mixtum compositum af språk e som man gifvit namnet , Lomelands-sven ssskak. Efter att ha passerat inloppet til s i Svinesupd och Spånviken, bekant för sit . ymniga sillfiske, hvilket ofta förr gitvit an. lednine till missämja emellan norska ocl svenska fiskare, när sillen går till, på ena eller andra sidan, då bröderna bestrida hvarandra fiskrätten. Detta bör, såsom man har anledning att tro, icke vidare förekomma, då här gäller regeln: ,,det är godt när bröder kunna sämjask. Här och der synas å klipporna målade stora hvita fläckar och framför dessa stå fiskegarn utsatta. Hvad månde detta betyda? Jo mälningen skall föreställa det forsande vattnet, som skall locka laxen i garnet. blicka vi framåt, se vi å de grönklädda fjällen vackra egendomar inbäddade i lummiga trädpartier och saftig grönska, och industriella anläggningar, der man tillgodogör sig skogens alster. afven historiska minnen trån tolfte Karls tid träda oss här till mötes, talande om den okufsiga vilja, som besegrade naturhindren i hans väg. -itlintill skall du gå, men ej vdaro, heter det; då svenska och norska flaggorna blifva synliga å ömse sidor af sandef. Det är nemligen här, som båda ländernas respektive tullstationer äro belägna, och enligt min resplan, kado jag att gå utaf på svenska sidan, för att fortsätta resan inåt landet. Men att lemna ångaren just nu, då brödralandets majestätiska natur sågs utveckla sig i allt rikare prakt och Fredrikshalls fästniug med sitt för osa svenskar dyrbara historiska minne låg inom synkretsen, var ej möjligt. Fredrikshalls läge är af naturen serdeles gynnsamt. Omgifningarne äro väl värda att tågas i betraktande, då särskilt ett besök i Tisteldalen och 4 Röds magnifika egendom, tillhörig en grossör Anker, gifver en föreställning om hvad konst och natur gemensamt förmå åstadkomma. Fästningen och ,Kong Karls Stötte äro alltför väl kända, för att behöfva mer än i förbigående omnämnas; Sjelfva staden har en del vackra byggnader och å dess gator råder en icke obetydlig liflighet, vittnande om handel och rörelse. Åf industriella inläggningar framstår isynnerhet sågverksbolagets egendom och upplag. För transporterande af bräder från sjelfva sågen är m vattenränna, omkring en aln bred; )yggd på stolpar, hvilken genomlöper anenliga sträckor och uti hvilken bräderna lyta ner till upplagsplatsen. Detta trans)orteringssätt påminner i miniatyr om lottningen i våra strömdrag, sastän det vär i alla afscenden går betydligt lättare: Stadens inre gaf ej samma anledning ill belåtenhet som dess vackra yttre. ti latin-och real-skolan pågingo examia. Uti klassen för matematisk undervising sågs en gosse stå framför taflan för tt bevisa ett problem och en annan stod id väggen — för öfrigt fanns utom läraen ingen person närvarande. Samma yn möttes vid besöket uti en annan afelning, der examen pågick uti allmän istoria. Under det den, som undergick irhör, stod och stödde sig mot väggen, yntes några andra gossar här och der i ummet, hvilka voro allt annat än uppärksamma på hvad som föregick. ÄÅndningen härtill var, enligt hvad läraren ide mig, att så snart en gosse blifvit rhörd, står det honom fritt att aflägsna g. Sjelfv lokalerna och skolbänkarne, clusive borden, voro en trogen bild at et utseende, som våra läroverkssalar hade r omkring ett tjugotal af år sedan. Borm voro isynnerhet illa medfarna: experientalfält för en träsnideri-håg, som här cväl var föga artistisk. I den s. k. Almueskolan, som hade st examen och afslutning under förmidgen, bar också allt prägeln af likgiltigt, å vederbörandes sida för undervisngsväsendet. Skolan hade under läsåret sa rit besökt af 1,100 barn, men vid af m itningen hade ingen af skolstyrelsen eller til idens förmanskap eller barnens föräldrar löf unnit sig, hvilket vittnar om föga invå esse för denna vigtiga del af folkets bild. ha no Detta fraA... på — — 2 ma —— BOD O — D 0 O CS——— — — —