Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 juli 1869, sida 1

08. L. DD. Hggers, hörnet af Kors-och Södra Larmg vid gamla eparebanan och T. Nilssen, snedt emILGOTLEBORG. HANDELS-T nn n danske bondens ställning såsom herrea mannens litegne bragt jordbruket; De t sörstodo tilltullo att uppskatta den makt, -som ligger 1 upplysningen, och samtidigt i tied stt sprida denna, sträfvade de tillika h att uppmuntrå till fit och framsteg genom s att understödja dessa hvar de gjorde sig bemärkta. Konungarne skänkte sällskapet -sitt understöd, rika privatmän ihågkommo 2det med frikostiga donationer, och på de rsi festlokalen upphängde sköldarne med s namnen på sällskapets ordförande fnner Åman idel ansedda, dugliga män med stora förtjenster om vår inre utveckling, män, cIhvilka fäderneslandet räknar bland sina a bästa söner. Sällskapets verksamhet var vidsträckt och ofta mödosam, men skörr den har varit rik. Den kedrande ståndpunkt, hvilken det danska jordbruket för sögonblicket intager, har det till en icke ringa del sällskapet att tacka för, och med rättg her den ansedde nationalekonomiske författaren konferensrådet David (f. d. finansminister) uti en i dessa dager ; I utkommen, sällskapet tillegnad, skrift ytttrati Med oförtröttad flit bar sällskapet samlat ersarenhetsrön och samvetsgrannt pröfvat deras värde, på det att de måtte komea danska landtmän till godo, och med aldrig minskadt nit har det bemödat sig att bland danska lanåtmän sprida I kunskaper och insigter — arbetets och sansträngningarnes säkraste ledarex. Såssoni ett par exempel på sällskapets verkssamhet anför jag, ätt det utdelade betydliga understöd till dugliga bönder; som ville införa en bättre arbetsmetod på sina segendomar, föranstaltade prisplöjningars hållande rundtomkring i landet, utgaf undervisande och upplysande skrister för allmogen, och isynnerhet att det dragit försorg om, att unga raska män, hvilka velat utbilda sig till jordbrukare, erhållit en både tecretisl och praktisk undervisning genom deras anställande hos erfarna landtbrukare, hvarjemte på liknande sätt den nödiga undervisningen beredts åt unga flickor, hvilka ville egna sig åt mejerigöromdl. Festen bevistades af konungen och kronprinsen; hvilka, tillika med nästan alla deltagarne deri, från festmåltiden begåfvo sig till en fest i Tivoli; hvilken var så storartad och praktfull, att ingen tillstädesvarande erinrar sig någonsin hafva sett något liknande. Jag återkommer väl emellertid längre fram till denna fest — den kommer att upprepas flera gånger -— och vill ännu endast, innan jag slutar, omtala det i går för första gången hållna profvet med ångplogen, den första maskin af detta slag, som arbetat här i landet, och hvars förevisande derför följdes med ofantligt intresse. Ehuru plogen skulle arbeta redan kl. 6 på morgonen på en plats utanför staden, och oaktadt säkerligen alla deltagarne i Tivolifesten först hemkommit sent på natten, var antalet af dem, som bevistade profvet, dock mycket betydligt. Ängplogen, som är från Howard Sons fabrik i England, består af tvenne delar: lokomobilen och plogen. Den förra är af tvenne hästars kraft och sätter i rörelse tvenne stora valsar af jern, anbragta på en och samma axel. På valsarne är uppveckladt ett stort ståltrådsrep af 1, tums tjocklek så, att vid omyridningen rullar den ena ändan af repet sig upp, den andra sig från valsarne. Repet inhägnar en fyrkant på fältet, i det uti hörnena af detta äro anbragta trissor, fästade med jernankare i jorden, hvarpå repet löper. Plogen går på 4 hjul och följer repets rörelse, dock så, att den icke genomlöper hela fyrkantens omkrets, utan endast den ena sidan deraf. Den går således fram och tillbaka längsefter denna och är derför dubbel med 3 plogjern i hvardera ändan. Alltester som den går fram eller tillbaka längsefter repet, arbetar den ena eller den andra ändan af plogen. Såvidt man kunde skönja, hyste en icke ringa del af de tillstädesvarande före försökens början ett slags förmodan om, att ydet allsicke skulle gå; en dylik tingest hade man ju aldrig förr sett, och det hela var säkert blott en amerikansk eller engelsk humbug. Men knappt hade plogen börjat sätta sig i rörelse, innan åsigterna ögonblickligen förändrades och opinionen blef lika gynnsam för, som den förut varit ogynnsam mot densamma. Men man behöfde också blott se den lätthet, hvarmed plogen genomskar den temligen hårda marken, och hur vackert den lade sina fåror, för att förstå detta omslag i opinionen. D— nt är — — — —02 OO SCR — 2 Från Norge. (Korresp. till Handelstidningen Y EZ — O -—