Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 juli 1869, sida 2

än som motsvarar byggnadskapitalet, skall det inträffa, att staden utsättes för en konstlad invandring af arbetare från andra orter, hvilka ej blott taga nya bostäder i anspråk, utan derjemte tynga hårdt på stadens arbetsmarknad, nedtryckande arbetspriserna, samt derefter på barmhertighetsinrättningarne. Så kan rälviljan Jända dem den vill gagna till skada, i stället för till nytta. Ett kapital användt till arbetarebostäder bör således alltid betraktas såsom räntebärande, och då bör denna atkastning ej uppläggas till ny fond, utan användas tid efter annan till vare sig nya bostäder, eller på annat sätt. Med en summa af t. ex. 250,000 rdr bör på detta fält mycket kunna uträttas, särdeles som man äfven från andra håll är betänkt på att gå samma behof fill mötes. I afseende å den allmänna bildningen möter man folkskolans behof af nya skolbyggnader. Vi antaga att folkskolestyrelsen ej försummar att i detta hänseende göra de framställningar, som omständigheterna påkalla. Folkskolan saknar ännu, så att säga, sin öfverbyggnad, det är den afdelning, hvarifrån lärjungen kan med ej blott skolbildning, utan ock praktisk duglighet utgå i lifvet. Särdeles gäller detta om flickorna. Vi ega en anstalt för detta vigtiga ändamål här grundlagd — Praktiska Hushållsskolan för flickor — men denna anstalt, som i öfrigt hvilar på ganska svaga ekonomiska grunder, omfattar blott en ringa del af de flickor, som årligen utgå ur folkskolan. Att utsträcka detta system, hvars välgörande verkningar man redan erfarit, i en större skala, skulle helt visst vara ett af de värdigaste ändamål, hvartill den aflidne välgörarens namn kunde bindas. På den allmänna bildningens område möter frågan om ett offentligt bibliotek med läsrum. Vi ega nu trenne icke obeiydliga boksamlingar, hvilka skulle kunna ämpligen förenas till en enda stor institution, vare sig den kallas stadseller folkbibliotek. Vilkoret derför är en väl belägen och anordnad större byggnad, hvari Högre Elementarläroverkets, Musei och Folkbibliotekets samlingar kunde förenas. Det är dock möjligt, att denna centralisaion icke bör gå så vidt. (I staden Sidney Australien anslog för några år sedan kommunen till detta ändamål en summa äf 50,000 p. sterl.) Ärbetareföreningens sträfvanden, att genom bibliotek med läsrum, föredrag m. m. befrämja sina ledamöters andliga intreszen, äfvensom att genom sjukkassa, m. m. verka för den ekonomiska välfärden, höra ill de mest glädjande företeelserna inom vårt samhällslif, och äro väl förtjenta af hvarje understöd. En stad som Göteborg får ej heller förise de högre bildningsbehofven och anspråken. De materiella och andliga rikelomarne böra växa samtidigt och harmoniskt, emedan i annat fall — derest de sednare åsidosättas — materialismen kan arta till en rå njatningslystnad, som lir samhällets förderf. Historien har viga lärdomar att lemna i detta hänseende. Ett samhälle har genom stora kraftanträngningar uppnått en hög grad af välstånd; de ärfda rikedomarne öfvergå till en ny generation, som icke behöft göra sig någon möda för;den makt den mottagit och hvars håg ej heller blifvit riktad mot högre syften. Så vändes till olycka hvad som kunnat vara en mäktig häfstång till nskild och allmän välsignelse. Samhälets tillbakagående och undergång är blott m tidsfråga, ty den moraliska kraften, den mnda säkra grunden för ett samhälles betånd, har blifvit behäftad med röta. Vår ingdom kan icke nog lägga denna histoiens lärdom på hjertat. Vi ega redan en institution, grundad för lessa högre bildningssyften, d. ä. Götedorgs Museum. Uppkommen genom Veenskapsoch Vitterhetssamhällets bemölanden att bilda en zoologisk samling i jöteborg, vidgade sig denna anstalt, för cke fullt tio år sedan, till flera områden, ör veteskap, skön konst och industri. lången, som nu måhända tycker att Mueum. röjer ett visst stillastående hvad amlingarnes tillväxt angår, skulle döma nnorlunda, om han erinrade sig ställningen ör tio år sedan. Det ansågs då alltför angviniskt om man hoppades, att Museum kulle om 25 å 30, ja, 50 år, ega hvad et nu tillegnat sig efter ett tiotal af år, ch detta med mindre bidrag från det allnännas sida än sannolikt någon liknande istitution i verlden emottagit. Så hafva e zoologiska samlingarne vunnit ett oming, som förvånar den sakkunnige främngen. Samlingarne för konst, som börde med en oljemålning och en staty, AA —