Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 juni 1869, sida 2

gelbundna, på klockslaget afgående bantäg, utan blott en förbindelse, som möjliggör förflyttandet af tunga produkter, till ex. sten, malmer 0. s. v., öfver berg och dal med ringa kostnad. Uppfinningen kan således blifva våra bergslager till största gagn. Han är likasom gjord för dem. Såsom vår brefskrifvare i London redan meddelat, har det första försöket med stolpjernvägar blifvit gjordt i Leicestershire och krönts med fullständig framgång. Dervarande , wire tramvay fortskaffar all sten från vissa stora stenbrott till närmaste jernvägs-station. Vägens längd är visserligen endast en half svensk mil, men bevisar tillräckligt, att uppfinningen kan användas för väglängder af flera mil. Stolparne stå i medeltal på 150 fots afstånd från hvarandra, men kunna ställas vida glesare. På en punkt, der terrängen fordrar det, är afståndet mellan dem 600 fot. Hastigheten, hvarmed varorna befordras, är en svensk mil i timmen, och deras vigt utgör ungefär tusen ton pr dag. Medan vi ännu icke erfarit, att någon företagsam man i Sverge är betänkt på att bygga en stolpjernväg, sprider sig uppfinningen hastigt öfver länder, som hafva vida mindre behof deraf än vårt fädernesland. Af engelska tidningar inhemtas, att stolpjernvägar äro under byggnad i Frankrike och Italien, ja äfven uti det i pånyttfödelse stadda Spanien. Ej nog dermed: underhandlingar äro i gång mellan turkiska regeringen och engelska ingeniörer om liknande vägars anläggande i storherrens länder. De kontemplativa turkarne få således snart det nöjet att se ett regemente vällastade vagnar passera genom luften i gravitetisk paradmarsch med väl bibehället afstånd mellan rotarne. Det lär i sjelfva verket se rätt lustigt ut. Ingenting hindrar, att vägen begagnas äfven för passageraretrafik, när de resande ej ha större anspråk på skyndsamhet än det gamla lagstadda af en mil i timmen, som får göra sig gällande när man reser på ,,rapphöna efter skjutshäst. Också berättar ,,Daily News, att några af Englands förnämsta ingeniörer nyligen diskuterat möjligheten af att anlägga en stolpjernväg för passagerare och gods emellan Dover och Calais. Kostnaden för en sådan förbindelse skulle blifva ojemförligt mindre är för den så mycket omtalade tunneln. Denna sednare har dock allt fortfarande starka sympatier. I England är anläggningskostnaden för en stolpjernväg med lokomotiver och lastvagnar 250 pund st. pr engelsk mil, när anspråken inskränka sig till forslingen af 50 ton pr dag i vagnar, som rymma ett halft centner hvarje, men 1,500 pund sterl. pr mil, när det gäller ,,double rope nes och att forsla 1,000 tons pr dag i vagnar, som rymma resp. 6 centner. I Sverge bör anläggningskostnaden kunna bli mindre. Vi våga förutspå, att det icke skall dröja många år, innan dessa förbinlelsemedel blifva allmänna i vissa delar vf vårt land. Det fordras blott, att uppfinningen skall här blifva uppmärksammad, ör att dess nytta ock skall blifva insedd.