ec 6 . Uöteborg den 30 Juni. Det är väl nu ett par månader sedan vår Londonerbrefskrifvare meddelade allmänheten några underrättelser om detnya och vigtiga förbindelsemedel, som engelsmännen kalla Wire Tramway och vi skulle kunna benämna stolpjernväg. Tänkom oss, att en jernväg kan åstadkommas äfven genom det bergigaste landskap, utan att man behöfver genomspränga berg eller genomgräfva åsar eller bygga viadukter och broar, och det måste medgifvas, att detta är en stor förmån. Stolpjernvägen sätter sig öfver hindren i stället för att kasta dem åt sidan. I stället för de tätt lagda syllarne kräfver han endast glest uppställda, men starka stolpar; i stället för skenor endast en af jerntråd gjord ändlös lina. Hans lokomotiver hafva den egendomligheten att de stå stilla vid liniens slutpunkter, medan sjelfva vägen rör sig med de å dem anbragta vagnarne. Han har, som man finner, hvad utseendet angår, starkt syskontycke med en annan jemförelsevis billig, men mycket vigtig förbindelseled: telegraflinien. Uppfinningen är, efter hvad man sagt oss, svensk; en ung svensk ingeniör har länge haft modellen till densamma förevisad här i Göteborg. Men här ha vi betraktat den endast; engelsmännen hafva användt den och visat dess praktiskhet, och detta är deras förtjenst, äfven om den brittiske patentinnehafvaren, som nu förevisar en liknande modell i Gresham-street, skulle hafva ett besök i Göteborg att tacka för sin id. Stolpjernvägen kan och bör användas öfverallt, der en rälväg, på grund af terrängens beskaffenhet, skulle blifva för dyr, och der trafiken icke kräfver snabba, re