Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 juni 1869, sida 1

Ånas , politiska klokhet och patriotism. Cpariiska män påstå, att förhandlingarne i öfrerhuset icke blott varit bättre i formelt hänseende, utan äfven långt grundiligare än i underhuset, der — med unsdantag af regeringsmedlemmarne och nåsgra få af oppositionens ledare — inga talare af någon betydelse uppträdde. Bland sde talare, som isynnerhet ådrogo sig uppmärksamhet i öfverhuset, nämnas grefve Russell, hvilkens föredrag säges påminna om de bästa talen från hans yngre dagar, och framför alla andra lordkanslern, lord Hatherley (förr sir W. Paye Wood), som förstod att så tala för en uttröttad församling i ett uttömdt ämne, att han så småningom återupplifvade densamma. ,,Det var — säger , fimes — en gentlemans tal i en församling, hvilken — efter hvad alla måste medgifva — är att anse som blomman af det engelska sambhällslifvet. och den engelska civilisationen. Under debatten i öfverhuset förekommo endast några få personliga anfall. Det häftigaste riktades utaf hertigen af Abercorn mot Gladstone, hvilken sistnämnde skildrades som den farligaste premierminister England någonsin haftk. Hertigen af Argyll svarade träffande härpå, att , nationen, som valt honom till sin ledare, vore fast besluten att bära ansvaret för denna premierministern tillvitade farlighet. Underhusets förhandlingar ha under de sednaste mötena erbjudit föga af intresse. På en interpellation svarade understatssekreteraren för de utländska angelägenheterna, Otway, det England icke hade skäl att ej vilja återupptaga den diplomatiska förbindelsen med Mexiko, men enär detta land afbrutit alla förbindelser med de makter, som hade erkänt kejsar Maximilian, så förekom det honom, som det icke tillkom engelska kabinettet att göra det första steget att återupptaga denna förbindelse. Deremot framkallades mycken munterhet genom ett förslag att förändra de loger (försedda med galler), i hvilka de engelska damerna öfvervoro underhusets förhandlingar. Layard, under hvilken de offentliga byggnaderna stå, lofvade att draga omsorg för, att ,,en merå passande gästfrihet skulle visas de damer, som vilja hedra underhusets förhandlingar med sin närvaro. SPANIEN. Från Madrid telegraferas den 20 dennes: ,Bepublikanen Rubio har föreslagit att förklara, det cortes med missnöje har sett hertigens af Montpensier ankomst till Spanien. Alarcon förmenade det icke vara skäl att behandla Rubios förslag och framställde ett ändringsförslag i denna riktning, hvilket församlingen med 94 röster mot 67 beslöt taga under öfvervägande. General Prim har bildat ett nytt kabinett, i hvilket han sjelf är ministerpresident och fortfar att vara krigsminister, Silvela är utrikesoch Herrera justitieminister. För öfrigt blir kabinettet oförändradt. I sitt tål till cortes om den nya ministören yttrade Prim, att regeringen skulle respektera författningen och värna densamma. Han bad republikanerna gå till väga med besinning, enär detta vore det enda sätt, på hvilket de kunde genomdrifva sina önskningar. Man borde icke det ringaste bekymra sig om carlistiska och isabellistiska sammansvärjningar. Regeringen önskade att fortfarande stå i ett godt förhållande till de utländska makterna och ansåg lämpligt att återupptaga förbindelsen med de nationer, som förr lydt under Spanien. Framför allt sysselsatte sig regeringen med finansfrågan och hoppades kunna åstadkomma penningar på billiga vilkor. General Prim anmärkte än vidare, att hertigen af Montpensier som generalkapten skriftligen aflagt ed på den nya författningen; han kunde således gerna få bosätta sig i Spanien, hvilket ingalunda vore stridande deremot. Ingen tänkte dessutom att påtvinga landet någon konung, cortes skulle välja denne, och detta vat skulle fullständigt respekteras. I Cadix lärer — enligt ett telegram af den 20 dennes — råda stor förbittring af anledning; att ordföranden i den dervarande republikanska klubben blifvit häktad, omedan han på ett förnärmande sätt yttrat sig om regenten. ROST BITER TITT TDK TARA Jag hoppas att jag inte varit anZtiAi 9 4 i