Högländaren.) Roman at Balduin Möllhausen. (Fri öfversättning af Sigfrid Nyberg.) ANDRA DELEN. Gabriele och Rosa befunno sig i det redan bekanta gafvelrummet. De sutto bredvid hvarandra vid det lilla skrifbordet, och framför dem låg det af flera ark bestående brefvet. De hade redan genomläst det två gånger samt åter börjat det för tredje gången. De ville föreläsa för hvarandra de anmärkningsvärdaste punkterna och samtala derom. Kära väninnor; dyra Rosa, dyra Gabriele, läste den sistnämnda högt, och derefter tillade hon under ett utbrott af sitt ystra lynne: — Den gode Fortis; han vill ej tillbakasätta någon, och derför börjar han: ,Kära väninnor, innan ban skrifver några namn. — Den gode Fortis, återtog hon med ett innerligt uttryck, — här har han återigen skrifvit ett bref på åtta sidor! Hvem kunde ha trott det, då han vid afskedet så tydligt uttryckte sin motvilja för att skrifva. — O, jag har trott honom derom, sade Rosa, utan att lyfta blicken från de kära bokstäfverna, — jag anade att han skulle komma i lägen, då man känner bebof af att öppna hjertat för sina bästa vänner. Han hade visserligen sina systrar närmare, ) Se H.-T. N:o 138