nen, som universiteten i Köpenhamn och Lund hafva gemensamma; man kom just från en sal, suniversitets ära, främst lästes Esaias Tegners, q ö ne skaldekonungs staty. Han sade sig hysa den förhoppning, att äfven framtiden skulle blifva rik Nerike, hvilken återgafs med om möjligt ännu större finhet, än då qvartetten förra gången förtjuste Lunds publik med sin njutningsrika sång. Men den för konserten bestämda tiden nalkades sitt slut och man måste skynda sig att afsluta det gedigna programmet med Wennerbergs ,,IHör oss Svea, som ståtligt och kraftigt utfördes af båda sångföreningarne, och sist Lindblads stridsbön. Med en stämning, som endast skön och mästerligt utförd studentsång förmår ingifva, tågade man från konsertsalen genast till gamla botaniska trädgården, der de fyllda bålarne väntade. Raden af skålar öppnades här af universitetets n. v. rektor prof. Broome, hvilken i hjertliga ordalag helsade de Köpenhamnske gästerna välkomna och med några ord sökte förklara den nära anslutning, som eger rum emellan den studerande ungdomen i Köpenhamn Åch Lund. Skålen besvarades af kandidaten P. Hansen, hvilken bland annat yttrade, att bland de Köpenhamnske deltagarne i studentmötet syntes få veteraner men många rekryter, men han hoppades att dessa rekryter skulle stiga i graderna. Tan påminte om de många minder bland namnen på de män, som frejdat Lunds hans som ,,hist her i domkyrkan krönte den danske skaldekonungen. Han påminte om Thomander, som varit närvarande vid aftäckningen af denpå för båda universiteten gemensamma minnen, Han afslutade detta tal, om hvilket vi genom ett referat kunna gifva blott en svag föreställning, med ett lefve för Lunds universitet, hvilket lefve åtföljdes af de danska studenternas lifliga hurrarop. Efter talet utdelades och afsjöngs af de danska studenterna följande sång till Lundensarne. Mel.: Dejlige Öresund. Sönner af Axels Stad! Hilser med festligt Kvad Sönnerne af Saxos Stad, den gamle! Axels og Saxos Aand Knytte det Broderbaand, Der til Et de skilte Kuld skal samle! Bögen i Lundagaard Deler jo samme Kaar Som vor danske Bög i Hjemmets Skove. Skaanes og Sjellands Kyst Die jo samme Bryst, Skylles af den samme friske Vove. Fik ej vort blöde Maal Klangen af Eders Staal — Beggos Röst dog samme Bryst bevseger, Og Eders Tempelhal End gjennem Slegter skal Mele om Tegnår og Oehlenschläger. Brödre fra Saxos Stad! Lad os da fölges ad Ej blot nu i Vaarens Lyst og Gammen. Nej, lad i Höstens Stund Takken fra Begges Mund Vidne: vi har gjort vor Gjerning sammen! P Hansen. Derefter målade doc. Gustrin den fröjd, som stod att läsa på allas anleten, men jemte denna känsla, yttrade talaren, spårade han äfven en annan. IIan såg i deras blickar, att de ej här sågo målet för sin färd. Den frustande ånghästen skulle föra dem vidare. Ej i Jönköping, ej i Göteborg skulle de låta qvarhålla sig, utan stanna först der fjellen buro hvita mössor och der en trofast ynglingaskara längtade att få trycka deras händer och mottaga sina väntade bröder. Talaren! höjde ett Jefve för Kristiania studenter, och att talarens ord funno genklang i de närvarandes bröst, derom vittnade de entusiastiska hurrarop. af hvilka detta lefve åtföljdes. Ett på vers affattadt telegram från de Upsaliensiska resenärerna! och afsändt vid deras afresa från Upsala samma dag delgafs de härvarande deltagarne i studentmötet. Men klockan hade blifvit 9, kanonskotten ljödo, manande till uppbrott från det glada samqvänet med nyförvärfvade vänner. De gäster, som voro inqvarterade i familjer, enleverades af sina värdar för att hos dem supera. De åter, som fått sina värdar bland studentkretsen, tågade med dessa! tillbaka till föreningen, der en sexa var anordnad. Här intog man en enkel supe, efter hvilken Lunds studentkårs vice ordförande, d:r F. Andersson, på flytande hexametrar bjöd gästerna farväl från Lund och påminte om den af komiten gifna stränga befallningen att i sömnen nemta krafter till morgondagens ansträngningar. Uppmaningen hörsammades så småningom, och snart lägo alla hvar i sin stad i Morphei armar. Nästa morgon klockan emot 4, då kanonskotten ånyo sände sin maning, måste resenärerna åter vara på benen. De samlades på bangården, intogo der en kopp kaffe och placerade sig efter: verkställd uppropning i vagnarne. Omsider sattes tåget I gång, hurraropen ljödo och tåget ilade ort. Efter en annan tidning tillägga vi, att Lunds och Köpenhamns studenter öfverenskommit att lägga grund till en gemensam fond för ett stipendium, hvars ändamål är att vexelvis bereda en Lundenser och Köpenhamnare tillfälle att studera vid något af de nordiska universiteten. Början gjordes med ofvannämnde konsert. Litteratur. Samlade ax. Nva dikter af Orvar Odd. j l j J s