Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 juni 1869, sida 2

sig på följande sätt: , Europa är riktadt åt republiken; men de unga böra icke hysa någon falsk förhoppning. Genom regeringarnes fel, hvilka än gifva efter, då de borde hålla igen, och än strida emot, då de endast borde leda rörelsen och hålla den inom vissa gränser, skall slutet af detta århundrade blifva en blodig och förskräcklig öfvergångsperiod, som jag tackar Gud för, att det icke blifvit min lott att blifva vittne till. De sociala och politiska, de inre och de internationella frågorna äro nu så invecklade, att folken nödvändigt tvingas till att kort och godt göra rent hus. Men ett våldsamt afskaffande och en lösning äro tvenne olika saker, och t. o. m. om frågorna för någon tid aflägsnas, fortsara de dock icke desto mindre att vara lika hotande. Först då den nya verld, som är i begrepp att framgå ur de nuvarande slitningarne i Europa, blifvit tsklok nog för att kunna organisera sig, I först då skall den ekonomiska republiken 2 åter bringa ordning och fred i vårt sam hälle. I ären unga, mine herrar, men äfven om I uppnådden lifvets yttersta gränsor, skolen I dock blott komma att se förÅspelet till framtidens civilisation. Om några dagar utkommer ett nytt band saf Renans: ,, Histoire des origines du chriI stianisme, handlande om apostelen Pautllus och med titeln: ,,Le Saint-Paul.t France meddelar redan utdrag ur detta sarbete och berömmer specielt ,,de hänförande skildringarne öfver det första kristna I samfundetf och öfver den store apostelens missionsresor. ENGLAND. I den partiförsamling af öfverhusets skonservativa ledamöter, som vi i går omJ nämnde, och der det skulle rådgöras om detta partis hållning i den irländska kyrkofrågan, har intet definitivt beslut blifvit fattadt. Flera — och bland dem lord Derby — förordade förslagets obetingade förkastande, andra önskade blott en del förändringar i de särskilda bestämmelserna. Det förmodas, att lord Harrowby vid andra läsningen skall föreslå billens förkastande, samt att lord Derby skall tala efter honom i samma syfte. Som man torde påminna sig, hade earl Russell föreslagit, att öfverhuset skulle rekryteras sålunda, att årligen fyra pärer utnämndes för lifstiden (således intet ärftligt pärskap). Detta förslag har så tillvida förkastats af öfverhuset, att endast två pärer om året få utnämnas. , Times beklagar denna utgång af saken. Hvar och en, som gjort sig förtrogen med lord Byrons lefnad och skriftställareverksamhet, känner namnet John Cam Hobhouse, den odödlige skaldens skolkamrat, reskamrat och förtrogne vän. Det var han, som för 60 år sedan studerade tillsammans med Byron i Trinity College uti Cambridge; det var åt honom, som skalden egnade fjerde sången af Childe Harold, och i sitt sista ögonblick nämnde Byron denne sin barndomsvän såsom en af sina käraste i lifvet. Hobhouse upphöjdes till pärskapet som lord Broughton. Han afled den 3 dennes efter en kort sjukdom vid 83 års ålder, och har således öfverlefvat sin vän i fulla 45 år. Hobhouse härstammade från en förmögen köpmansfamilj, som till en början hade bott vid Minehead i Somersetshire. Han sjelf var född i Bristol den 27 Juni 1786, fick sin första undervisning vid Westminsterskolan i London och begaf sig sedan till universitetet i Cambridge, der han gjorde Byrons bekantskap. Med denne bereste han år 1809 och efteråt Spanien, Malta, Grekland och Turkiet, åtföljde under åren 1813—14 (icke i Byrons sällskap) de allierade armerna i Tyskland och sammanträffade år 1816 med Byron Italien, der den sistnämnde just då var sysselsatt med fulländandet af , Childe Harold. De anmärkningar, som Hobhouse sjorde mot detta verk, äro intagna i flera upplagor af Byrons skrifter. Under titeln: Historical illustrations utgaf Hobhouse n del uppsatser af historiskt och arkiektoniskt innehåll angående det gamla tom och den italienska byggnadskonsten. )ermed upphörde hans egentliga skrifttällareverksamhet. Han kastade sig på olitiken, slöt sig till de radikala, och vad han sedan skref var af politisk naar, såsom t. ex. flera broschyrer och ett törre arbete öfver Napoleon I:s sista reeringstid. Den ton, i hvilken det sistämnda arbetet var affattadt, upptogs ära nog lika illa af den engelska, som af en franska regeringen. Den franske öfersättaren och boktryckaren dömdes till ingelse och böter; Hobhouse sjelf, som nellertid offentliggjort en skarp brochyr oo ot Canning och andra medlemmar af! fö nderhuset, blef häktad den 13 December be 319 och förd till Newgate-fängelset, der lgy Ame bh ——f:— MM 12 ——2: — Am