Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 juni 1869, sida 2

är ett ord. som spelar en stor roll i politiken, såväl den högre som den lägre. I ordningens namn var det som den Heliga Alliansen så länge sökte hålla Europas nationer under oket; i ordningens namn var det kejsar Napoleon III gjorde sin statskupp, och i ordningens namn är det han upprätthåller sin stränghetsregime; i ordningens namn är det man lägger band på pressen och det fria ordet; i ordningens namn är det man håller hemliga oliser. Ja, det finnes knappast något menskligt örhållande, stort eller litet, som man icke i ordningens namn företagit sig att ingripa i. I ordningens namn förbjöd man en tid tobaksrökning å gator, i ordningens namn har man förbjudit statyers uppresande, gifvit uniformspåbud, föreskrifvit mätten för skägg och mustascher samt uppehållit passväsendet, med ett ord, för ordningens skull har man varit färdig att nästan vända upp och ned på både stort och smått i verlden. I den stora politiken blir detta kränkning af rättvisan, i den lilla blir det löjligheter. Vi ha, kanske lyckligtvis, icke haft att göra mycket med den stora politiken. Men för den lilla politikens ordningsväsende hafva vi så mycket mindre varit fremmande. En eklatantare uppenbarelse af densamma ha vi dock icke på länge haft, än det nyligen af Universitetsmyndigheterna utfärdade förbudet för en studentafdelnings deputerade att bära sin fana framför sig vid den uppvaktning de egnade de unga gifvarinnorna af just denna fana. Det är ett drag af ordningsintresse, som äfven de mest hängifna vänner af ordningens s. k. upprätthållande ha skäl att afundas de auktoriteter, hvilka hittat på detsamma. Vi vilja icke inlåta oss på ett närmare skärskådande af denna åtgärd, ty det är svårt att kunna hålla betraktelsen inom det område af allvar, som så högt stående myndigheter som Universitetsauktoriteterna utan tvifvel anses ha rätt att göra anspråk på.