Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 juni 1869, sida 2

I den stora salen, som utgjorde familjens vanliga samlingsrum, hade redan vid skymningens inbrott modern med sina döttrar samt Whiteleaf och den unge lairden sammanträffat. En timma hade förflutit utan att samtalet öfverstigit måttet af korta, sparsamma anmärkningar. Alla befunno sig nemligen i en orolig spänning, framkallad genom ett bref, som Frolic hade aflemnat under dagens lopp på ett hemlighetsfullt sätt. Brefvet, skrifvet af en obekant hand, underrättade mrs Mac Ivor, att långe Rob skulle infinna sig under aftonen vid en bestämd timma, för att samtala med henne angående ytterst vigtiga familjeangelägenheter. Dessutom anhölls, att icke blott hennes barn, framförallt den unge lairden, atan äfven Whiteleaf skulle deltaga i sammankomsten. Vid hvarje annan tid skulle man ej hafva fästat en så stor vigt vid Robs uppmaning, emedan man var van att stundom se honom under ett utbrott af sitt excentriska lynne uppträda som familjen Mac Ivors skyddsande eller profet, hvarunder man likväl alltid behandlat honom med stort undseende. Men denna dag och under den nuvarande sinnesstämningen, fätade man en större vigt vid hans ord. Utan att egentligen kunna göra sig reda lerför hoppades man likväl, att hans upprädande skulle utöfva ett välgörande inlytande på ett eller annat sätt. Äfven Whiteleaf och den unge lairden kände sig ej oroade genom det hemlignetsfulla budskapet. Emedan de ej hade ågon aning om en förändring i gubbens innesstämning, så trodde båda, — utan att likväl bafra talat med hvarandra der