Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 juni 1869, sida 2

att 1 fredags snoade det hela förmiddagen. — ——X böteborg den I Juni, Samhällenas utveckling kan sägas hafva skett från faderlighet (patriarkalism) mot broderlighet (fraternit, egalitö). I politiskt hänseende motsvarar patriarkalismen envåldsmakten, det absoluta, ärftliga fursteväldet, hvilket, i och med konstitutionalismen, upptager i sig broderlighetens ide, hvilken sedermera i den republikanska statsformen blir den rådande tanken. Utvecklingens gång motsvarar inom familjen det allenarådande fadersväldets delning med de myndigblifna sönerna, till dess tiden är inne, då desse öfvertaga egendomen och sadren drager sig tillbaka. Samma utvecklingens lag gäller utan tvifvel äfven för det sociala lifvet. Alla tecken antyda, att vi äro nära att derutinnan inträda på konstitutionalismens bana, ifrån patriarkalismens, för att, i ett vidare stadium, stanna på den genomförda broderlighetens och jemlikhetens grund. Alla de försök att lösa den s. k. , sociala frågan, som blifvit gjorda alltsedan 1789 års revolution i Frankrike, och hvilka togo ny fart efter 1848 års revolution, synas vara endast förarbeten för detta mål. Vi vilja uttrycka oss tydligare. Den fria arbetare-associationen utgör verkliggörandet af broderlighetens id i det sociala lifvet. är förena sig ett antal män (eller qvinnor) att gemensamt utföra en industriell verksamhet, af större eller mindre omfattning. Der ingå alla såsom likaberättigade delegare i affären, utväljande årligen eller på längre tider inom sig föreståndare (verkmästare) och andra förrättningsmän. Vinsten delas antingen lika mellan arbetarne af samma förrättning, eller efter hvar och ens arbetsprodukt, eller efter båda dessa principer förenade. Hvarje delegare förvaltar dock fritt sin uttagna andel och bedrifver sin enskilta hushållning för sig. (Det är i detta sednare fall de fria associationerna skilja sig fråu socialismens och ännu mera från kommunismens organisationer.) Sådana arbetareföreningar, som i England kallas ,,Cooperatives Societies, uppstodo efter 1848 års revolution i Frankrike till rätt stort antal, och vunno der under några år en icke obetydlig blomstring. Denna revolution egde också, i sjelfva verket, långt mindre en politisk, än en social karakter. Redan derförut hade dock likartade skapelser uppstått i England, och det är derifrån man har den berömda arbetareassociationen i Rochdale, hvilken med skäl ådragit sig den största uppmärksamhet. Ätven i Sverige hafva försök blifvit gjorda i samma väg, men utan framgång. I Tyskland har den utmärkte Schultze-Delitsch gifvit rörelsen en något olikartad riktning, i det han företrädesvis omfattat de konsumtionsföreningar, som äfven blifvit med god framgång införda hos oss, samt de s. k. ,folkbankerna. Många af Englands förste män hafva varmt omfattat och understödt denna sträfvan bland arbetarne, att bygga sin sociala tillvaro på sjelfstyrelsens grund. Det torde likväl dröja ganska länge, innan saken kan vinna den omtattning och stadga, att den blir något mera än enstaka experimenter. Deremot är det i England den öfrvergångstorm uppstått, som motsvarar konstitutionalismens princip, något som måste anses ganska naturligt, då England just är denna princips hemland. De talrika arbetsinställningarne, s. k. strikes, som tid efter annan uppstått i Englands fabriksdistrikter, hafva föranledt ganska många at landets förnämsta industriidkare, att upptaga sina samtliga arbetare till ett slags bolagsmän i affären, l. v. 8. så att de erhålla en andel med i affärens vinst, varande dock alltid försäkrade om ett minimum i dagspenning. En sådan ordning har blifvit införd särskilt vid flera stora maskinverkstäder. Och rån alla de ställen, der man gått in på lenna bana, hafva berättelserna om de runna resultaterna varit gynnsamma. Den porrade verksamheten hos arbetarne har i ullt mått ersatt fabrikens egare för den mdel i vinsten, som han afstått, hvaremte ömsesidigt förtroende och belåtenhet ifvit lugn och stadga åt förrättningarne. XXXXXX—X———XRXRXRXRQRQXR-— AV TR D— —— s WAMA — HH: Mn — —8 AL QR Au ——