Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 juni 1869, sida 2

Det hela hrilar på ett kontrakt — en konstitution — mellan arbetsgifvaren och arbetarne, enligt hvilket den förre bibehåller sall sin myndighet såsom affärens ledare och styresman, under det de sednare ega rätt att, genom utsedda revisorer, konstrollera det ekonomiska slutresultatet. Det sär antagligt, att den sednare rättigheten skall småningom alltmer utvidgas, såsom still delaktighet i rådplägning och beslut rörande utvidgning af rörelsen, m. m. Så har det konstitutionella systemet efsterföljt allenastyrandet, då fabriks(eller egendoms-) egaren, med ärftlighetens eller förvärfvets rätt, ensam disponerar öfver Jaffären, aflönande arbetarepersonalen efter spvaruutbytets princip, d. v. s. till det pris, ssom betingas af tillgång och efterfrågan, safskedande gamla och anställande nya, alltefter sitt eget behag och godtycke. Så är ock en egendom helt och hållet beroende af arftagarens personlighet. Är han en god och duglig man, kan allt gå bra; är han en odåga, uppstår ruin för honom sjelf och elände hos de underlydande, alldeles som i den absoluta staten. Vi hafva, anmärkningsvärdt nog, i norden en stor verksamhetsgren, inom hvilken följderna af det nya systemet börjat visa sig på ett framstående sätt. Det är i fråga om sjöfarten, och det är Norge, som här gifvit det märkliga föredömet. Den storartade utvecklingen af Norges sjöfart har nämligen väsentligen berott derpå, att den fiskeriidkande befolkningen småningom från kustfart öfvergått till aflägsnare sjöfart, allt på det sätt, att fiskarelagen — en förening af likaberättigade män — utvidgat sina fartygs dimensioner, tills de uppträda såsom skeppslag, d. v. s. en förening af sjömän, som samfält besitta det fartyg, hvarpå de segla äfven till de mest aflägsna farvatten, sedan de inom sig antagit en befälhafvare, som förer kommandot ombord och, antaga vi, leder rederiaffären i dess helhet. En annan form är, att det rederi, som eger fartyget, gjort befälhafvare och besättning till delegare i vinsten. Det är den förra formen, som är den rådande äfven i den Bohuslänska skärgården, hvars befolkning börjat alltmer ingå på samma bana som den norska kustbefolkningen. De små fiskarefartygen öka sina dimensioner, begynna från fiske drifva fraktfart och skola snart utveckla sig till en handelsflotta af stor betydelse, allt under det den gamla rederirörelsen öfvergår alltmer till byggande af stora oceanfartyg, drifna med ånga, intilldess äfven denna verksamhet småningom öfverflyttas på associationens grunddet anförda ligger, sårida vär uppsattning är riktig, en framtidsutsigt med vidsträckt synkrets. Sådana utsigter vidga blicken och vidga älven bröstet, när det gäller mensklighetens sak. De angifva oss också målet, dit vi sträfva, och anvisa den väg, som dertill leder. Det gäller äfven här mindre att påskynda rörelsens fart, än att gå i den rätta riktningen. Och lyckligtvis går, enligt vårt förmenande, vårt tidehvarf i denna riktning. Göteborgs handelsflotta. Dagl. Allehandas Göteborgs-korrespondent, Sigurd Ring, har nyligen sändt tidningen en intressant ,,Göteborgs-revy, derufur vi ätergifva följande: — — — Vår handelsflotta befinner sig i en fortgående utveckling. Så har synnerket i Bohuslän, sedan man börjat följa norrmännens exempel att köpa fartyg och medelst små laster göra alla deläktiga i förtjensten, skeppsrederiet nu nått en utveckling, som det förr aldrig egt. Ja, ätven inom Göteborgs stad har detta sätt att reda i fartyg vunnit insteg, och inder det de störa firmorna sälja sina stora skepp och lemna rederiaffärerna, så nköpas fartygen af mindre köpmän och ndustriidkare, hvilka genom uppköpande f små lotter associera sig. Här finnas lera dylika bolag, hvilka hafva delar i 0 till 12, ja ännu flera fartyg. Såsom let bästa beviset för att handelsflottan ej ått tillbaka tjena följande officiella uppifter: år 1864 utgjordes Göteborgs hanelsflotta af 117 fartyg om 11,104 nyästers drägtighet, och den 1 Januari 1869 ppgick antalet segelfartyg till 141 om 3,335 nylästers drägtighet. I år hafva essutom tillkommit tvenne härstädes byga och ett i Gefle inköpt större fartyg amt åtskilliga mindre, hvarigenom lästealet ytterligare ökats med öfver 1,000 nyister. Associationsidns tillämpning har i bouslänska skärgården mäktigt bidragit till tt sartygsredandet derstädes gått med ittesteg framåt. Följande siffror torde i etta hänseende lemna de bästa upplysingar. År 1866, då Göteborgs och BoAA —— EE —— P— Bam 1