Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 maj 1869, sida 2

Göteborg den 28 Maj. En handelsstads tillvaro och framtid bero först och sist på dess läge. Har det: Ita blifvit rätt funnet, vare sig genom sta dens naturliga uppkomst på den plats, dit menniskorna sjelfmant samlat sig för grundande af ett stadssamhälle, eller genom yttre anvisning af t. ex. en konnngs I pekfinger, så skall staden ega bestånd, oberoende af alla privilegier och andra sundantagsförmåner, hvaremot inga sådana skola kunna hålla honom uppe, derest läget är ogynnsamt. Beläget vid mynningen af Göta elf, med en utmärkt, till stor del isfri hamn vid Vesterhafvet, är Göteborg bygdt på så lyckligal naturförhållanden, att det eger den högsta betydelse för hela landets handelslif, hvarigenom ock dess eget bestånd och fortgående förkofran äro betryggade. Dock utgöra dessa yttre förmåner icke allt. En stad kan och bör icke så trotsa derpå, att man förbiser andra vigtiga omständigheter, som likväl här utöfva ett stort inflytande. Dit höra i första rummet affärsmän med redbarhet, duglighet och kapitaler; dit höra yttre anordningar i lokaler, hamnanläggningar, m. m. Härtill kommer ock, att rörelsen icke beaväras af alltför höga umgälder eller af ett tungt och inveckladt expeditionssätt. — Sådana olägenheter och hinder kunna nemligen lätt leda rörelsen i en annan strömfåra, som bildar sig långsamt, men säkert, likasom vattnet söker sin väg under eller omkring fördämningarne. Det har varit olägenheter af sistnämnda slag, som isynnerhet blifvit öfverklagade beträffande Göteborg. Under det att de naturligare fördelarne af dess läge, såsom utskeppningsort för en stor del af landets produkter, särdeles på jernhandteringens och trävarurörelsens samt, i sednare tid, spanmälsproduktionens område icke kunna underkännas, och under det stadens handelskår åtnjuter ett högt och rättvist anseende, har man funnit åtskilliga umgälder härstädes alltför betungande. I första rummet gälla dessa klagomål vår jernexport. Oaktadt staden, ej blott utan vinst, men med uppoffring, uppehåller den s. k. jernvågen, hafva jernfabrikanterna fått vidkännas omkostnader, som än kallas yvågumgälder, än jexportkostnader, hvilka till regeln lära utgöra 17 öre pr centner stångjern, ehuruväl sjelfva vågafgisten till staden ej uppgår till 2 öre. När härtill komma dryga afgifter för passerande af Trollhätte kanal, har det kunnat inträssa, att betydande bruksegare beslutat välja Uddevalla till sin exportort, till trots af den omlastning af effekterna i Venersborg och deras transport på jernväg, som deraf påkallas. Detta ämne utgjorde föremål för lifliga öfverläggningar hos Göteborgs stadsfullmäktige under sammanträdet sistl. gårdag, hvarunder ganska besynnerliga saker kommo i dagen. Så erfor man, att arbetspengarne vid jernvägen uppgå till 6 öre pr centner, hvartill kommer ett ,komnissionsarvode af 2 öre pr centner, hvilset allt debiteras på samma räkning som uÄgisten till staden, hvarigenom den kaakter af frivillighet, som man velat gifva lenna taxering, är väsentligen upphäfd. När så tillkommer prämiega m. m. för ransporten ombord på fartyg, så uppstår lär en sammanlagd omkostnad för jernroducenten af 12 å 121, öre. Men här terstå likväl 41(, å 5 öre innan man ppnår de 17 öre, hvarmed jernproduenterne belastas på afräkningarne med e flesta exportörerne. Denna skillnad irer ligga deri, att exportören, som ej tid kan på förhand känna omkostnaernas belopp, beräknar sig för säkerheens skull ett par öre mera, än hvartill e i verkligheten gemenligen uppgå, enig hvad en närvarande exportör upplyste. ndra uppgåfvo, att det här icke är fråga m någon sådan säkerhets-afgift, utan att llt beror på fritt aftal mellan exportören ch bruksegaren. Vare sig härmed huru om helst, så är det visst, att bruksegarne etraktat denna post af 17 öre pr center i ,,vågumgälder såsom hufvudsakligen n afgist till Göteborgs stad, hvilken de red rätta ansett vara oskälig, och från vilken de derföre vilja emancipera sig. y en sådan utgift väger numera betydgt på produktionen, i den stund denna låste sträfva att genom en ökad qvantit ersätta nedsättningen i priserna. På a tillverkning af 100,000 centner gör en tgift af 6 öre 6,000 rdr, eller räntan på 00,000 rdr. Men detta lärer icke vara og. Äfven utgifter derutom sägas föreomma vid vår jernvåg, såsom då man rejas — ty annorlunda kan det ej beaktas — att erlägga 1, öre pr centner ti ir skyndsam Jlagening Alan A. he 2 KS fo hd —— — Ö— : — D — ( en ——2 ÖVU oa