öster mot 9, 142, som tillföllo Carnot. I :dra kretsen skall omval ske mellan Thiers ch regeringskandidaten Deninck. I 8:dje cretsen har Ollivier fallit igenom mot reoublikanen Bancel, hvaremot han blifvit ald i Draguignan. I 4:de kretsen har Picard blifvit återvald. I 5:te kretsen stodo rösterna ungefär lika mellan repuolikanen Raspail, som fick 14,639 röster, och den förre deputeraden Garnier Pages 14,133); äfven der skall omval ske. 6:te kretsen skall likaledes ny omröstning ske; socialisten Ferry fick 12,916 röster, regeringskandidaten Cochia 12,470, och den förre representanten Guetövt 4,851. I 7:de kretsen förmodas Jules Favre skola falla igenom vid den nya omröstning, som blir nödvändig; vid första valet ick han nemligen 12,028 röster, under det de två radikala motkandidaterna Rochefort och Cantagrel fingo 10,033 och 7,437. I 8:de och 9:de kretsarne valdes de förra representanterne Jules Simon och Pelletan med 30,305 och 23,410 röster mot regeringskandidaterne Lachaud (8,742) och Bouley (9,816). En märklighet vid valen i hufvudstaden är det utomordentigt stora antal valmän, som deltagit deri, ett långt större antal än vid valet år 1863. ENGLAND. Borgmästarevalet i Cork har — som man kunde vänta — föregått under stort oväsende, men med ett temligen tillfredsstälande resultat. Kommunal-representationen samlades under den afträdande OSulivans ordförandeskap. Folkmassan utanför begärde tillträde till vallokalen, och lå detta afslogs, blef den stormad. Medemmarne af kommunalrådet begåfvo sig nu till en annan lokal, men följdes dit af mängden, som icke lät bortvisa sig. OSulivan förklarade i sitt afskedstal, att han städse endast ,,rådt till aktning för lagen samt till förtroende för författningsenliga reformer och för det liberala partiet, specielt Gladstone och Bright. Den afgångne borgmästaren synes hafva dåligt minne. Efter detta tal började valakten. Pöbelns gunstling Nagle föll igenom med 8 röster mot den mera moderate Hegarty, som fick 27. OSullivan gaf den sistnämnde sin röst, och har derföre blifvit utskriken af sina förra vänner som förrädare mot fäderneslandet. ITALIEN. I Rom har man nyligen upptäckt försök till att insmuggla vapen och Orsini bomber. Om man vågar tro , Italia militare, har banditväsendet i Syd-Italien nu upphört, enär de flesta banditcheser förlidet år och i år blifvit dels dödade, dels 1ångna. Icke mindre än 273 röfvare ha öfverlemnats i rättvisans händer. Från alla håll insändas tacksamhetsadresser till cheferna för trupperna. En korrespondent meddelar från Rom: Man berättar här som alldeles bestämdt, att den påfliga regeringen blifvit officielt underrättad om de franska ockupationstruppernas bortmarsch. Roms utrymning skulle äfven noga öfverensstämma med Lavalettes svar på en för en tid sedan i franska senaten framställd interpellation, enligt hvilket kejsarens kabinett skulle vara öfvertygadt om, att italienska regeringen skulle , uppträda klokt och lojalt gentemot påfven. Det heter, att utrymningen skall ske i Augusti, innan kejsaren begifver sig till Korsika för att fira Napoleon I:s 100-åriga födelsedag. September-traktaten skulle då ånyo bestämma förhållandet mellan Italien och Rom, men franska regeringen skall icke motsätta sig, att italienska trupper besätta Viterbo och Terra Vecchia, om garibaldisterna komma att framkalla oroligheter, och den påfliga armen vore för svag att qvärva desamma. AMERIKA. Från Rio Janeiro meddelas den 23 April: Underrättelserna från krigsskådeplatsen läta mycket nedslående. Den brasilianska armen, som i den nyligen aflidne general Bittencourt förlorat den ende högre officer, som förstod att föra en armåkår, skildras såsom mycket demoraliserad ; soldaterna fordra knotande, att fälttåget skall upphöra, och bland officerarne börjar insubordination att förekomma. De argentinska allierade hålla sig så godt som overksamma, och fienden, som man redan ansåg sig hafva öfvervunnit, förbereder ett nytt anfallskrig. Små paraguayiska ströfkärer göra redan trakten kring Assuncion osäker, och om man t. o. m. kunde afslå ett anfall, skulle det dock icke blifva en lätt sak att öfvervinna Lopez. som synes hafva tagit en fast ställning i bergstrakterna och är försedd med nödiga försvarsmedel. , Anglo Brazilian Times anmärker äfven af denna anledning 5Om den nye högste befälhafvaren, grefve dEu, snart kan bringa kriget till slut skulle han inlägga mycken ära, och lan