af 1005,000 rgsdlr., samt att för andra utgifter, t. ex. till utvidgningar och tillbyggningar, kommer att åtgå c:a 20,000 rgsdlr., så att för detta företags bedrifvande behöfves omkring 126,000 rgsdlr. och att han önskar aktieegarnes samtycke härtill. Detta får han naturligtvis. Vi förvånas öfver denna stora, vidsträckta sverksamhet och kunna knappt förstå, huru en enda man får tid att omfatta allt I detta, men vår förvåning antager ännu sstörre dimensioner vid ett litet rykte, som svär granne hviskar oss i örat. Han berättar nemligen, att Tietgen umgås med sännu jättelikare planer; han har nyligen varit i London och, enligt hvad som förljudes, der bildat ett storartadt aktiebolag för anläggande af spårvägar i verldsstaden. Trots motstånd från mångfaldiga, som funno sina intressen berörda af det nya företaget, eller som icke tyckte om, att detta skulle utgå från fremmande, skall han likväl ha erhållit koncession på l anläggningen. Men detta är blott en ringa del af Tietgens verksamhet. En af de följande aftnarne begifva vi oss till en bolagsstämma i ,det förenade ångfartygsbolaget. IIär möta vi åter Tietgen; ånyo talar han till aktieegarne med samma noggranna kännedom om de mindsta detaljer, som vi förut beundrat hos honom: han känner fartygens kolkonsumtion och har noga satt sig in i de olika frågorna Irörande deras konstruktion; och ånyo lyssna de förvånade aktieegarne på hans ord, utan att göra den ringaste invändning. De kunna också sannerligen vara nöjda, ty nettobehällningen har varit 71,773 rgsdlr., och de få 6 procent ränta samt 2 procent utdelning. , Det förenade ångfartygsbolaget har till syfte att drifva ångbåtsfart på såväl insom utländska hamnar, och att det är ett betydligt och omfångsrikt företag kan inses deraf, att bolaget eger 22 fartyg, hvilkas sammanlagda värde uppgår till 1,S28,179 rgsdlr., samt sysselsätter inemot 1,000 menniskor. Begifva vi oss en dag under kontorstiden upp på börsen, finna vi åter Tietgen der. I den längst bort belägna delen af byggnaden har privatbanken sin stora och vackra lokal, der en talrik menniskoskara dagligen tränges vid skranket för att bli expedierad, och här återfinna vi ånyo Tietgen, såsom direktör för denna bank, hvilken under honom höjt sig till en af landets största penningeinstitutioner. Men ännu är det ej slut. Man skulle tro, att dessa företag, af hvilka hvart för sig vore nog att taga en mans verksamhet i anspråk och gifva honom tillräcklig sysselsättning, måste kunna räcka till för sjelfva Tietgen och upptaga hans tid på ett sådant sätt, att han ej komme att sakna omvexling. Men det största af de företag, för hvilka Tietgen står i spetsen, återstår ännu att omnämna, nemligen de telegrafbolag, han bildat, och hvilkas fören ing till ett enda stort bolag för närvarande väckt furore och sändt en elektrisk ström genom den eljest så lugna Köpenhamnska affärsverlden, som kommit den att fara upp och studsa. Vid förlusten af hertigdömena efter freden år 1864 hade äfven den dansk-engelska sjökabeln från Lovestoffe till Tönning gått förlorad, i det den blef preussisk egendom. Man ville ha en ny förbindelse mellan konungariket och England, och då Norge hyste en liknande önskan, utvecklade sig härigenom anläggningen af den dansk-norsk-engelska telegrafledningen, hvarigenom Norge förenades dels med Skottland (Egernsund-Peterhead), dels med Jutland (Hirtshals-Arendal), och detta sistnämnda åter med England (SöndervigNewbiggen), så att man fick tvenne ledningar att disponera öfver. I början vann företaget icke synnerlig anklang; man hade svårt att få penningemedlen samlade, och flere tecknade sig säkerligen för aktier mera emedan de ville befrämja ett nationellt företag än derför, att de väntade sig någon behållning deraf. Men snart kände företaget verkningarne af elektriciteten, som det befattade sig med, och aktierna stego betydligt. Inkomsten under 3 månader af linien SöndervigNewbiggen hade också utgjort 23,700 rgsdlr, hvilket motsvarar en årlig inkomst af 95,000 rgsdlr, och på 10 månader af linien Hirtshals-Arendal 10,710 rgsdir eller 12,000 rgsdlr årligen, således tillsammans 107,000 igsdlr årligen, — ett resultat, som nog kunde drifva aktierna i höjden. Så började man utvidga sig. I dessa dagar har en dansk-rysk kabel blifvit nedlagd, nemligen en sjöledning från Möen öfver Bornholm till Licbau, hvarigenom man kommit i direkt beröring med det