Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 maj 1869, sida 2

om skola lända den till efterrättelse. Det är annt, att i Frankrike finnas partier, som gå till tterligheter, men kärnan af nationen är moderat sina äsigter och konservativ. Hvarje politik, om icke — såväl inåt som utåt — tager detta taraktersdrag hos nationen med i betraktande, kulle skada sin kredit samt sprida oro och ängslan land befolkningen. Att kejsarens regering, speielt under de sednaste åren, uppfattat de densamna åliggande moraliska förpligtelserna på detta ätt, bör erkännas, och medlemmarne i den nya örsamlingen skola i massa ansluta sig till dess rinciper och upprätthålla dem med energi. Regeringen skall icke hatva någonting att frukta af len konstitutionella pröfning, som den nu skall underkasta sig, och de våldsamma ansträngningar, om den radikala oppositionen gör för att väcka ro och förmå valmännen att åstadkomma ett anvat resultat än det, som motsvarar befolkningens rerkliga sinnesstämning, skola i hvarje fall endast hafva en ofantligt ringa inverkan på resultatet af valen. ITALIEN. Den 3 dennes var det 400 år sedan Macchiavelli föddes, och med anledning häraf firades på nämnde dag en fest, som all sin enkelhet väckte deltagarnes stora belåtenhet. F. d. ministern Peruzzi höll vid Macchiavellis graf i kyrkan Santa Croce ett tal, i hvilket han framhöll den lysande tidpunkt i Italiens historia, då Dante, Macchiavelli och Michel Angelo följde tätt efter hvarandra. På det oansenliga hus, der Macchiavelli var född, aftäcktes en tafla af marmor med följande inskription: ,,Åt Macchiavelli, den djerfve och upplyste föregångaren för fäderneslandets enhet, åt skaparen af den nationalbeväpning, som trädde i stället för den af besoldade utländningar bestående krigshären, egnade det sjelfständiga och förenade Italien detta minne af den 3 Maj 1869, den fyrahundrade årsdagen af hans födelse. Om eftermiddagen samlades deltagarne i den paviljong, der först den platoniska akademien hade haft sina möten och sedan Macchiavelli sina föreläsningar. Denna paviljong var festligt smyckad för den nationella festen. Från Rom skrifves: , Påfven hade önskat att få en bestämd förklaring från regeringarne, huruvida de ämnade deltaga i konciliet; men dessa synas dröja med att lemna besked härom. Det är derföre troligt, att dessa rentaf skola uppmanas härtill. Emellertid skulle detta föga motsvara de förhoppningar, den påfliga regeringen gjort sig i detta afseende. Man tror t. o. m., att de utländska makterna skola gå så långt i sin återhållsamhet, att de endast skola låta representera sig vid konciliet på det vilkor, att bestämmelserna och dekreterna för detsamma skulle förut underkastas en närmare pröfning af de särskilda staternas regeringar. RYSSLAND. Det utrotningssystem, som användes mot det polska elementet i de vestryska provinserna, bär med hvarje dag sorgliga frukter. Enligt den i Moskwa utkommande , Wied har generalguvernören i Lithauen — för att förminska det i sarliga proportioner tillväxande adelsproletariatet i de sex lithauiska guvernementerna — föreslagit att låta den utarmade adeln flytta till Stor-Rysslands stepper, der den skulle få stora arealer jord för intet. En liknande åtgärd har redan vidtagits i de vestryska guvernementerna Kiew, Podolien och Wolhynien, i det en mängd fattiga polska adelsfamiljer på regeringens lafå blifvit förflyttade till Syd-Ryssland. — —— oh DO KU et ———O — — — CC7 — ——5