Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 april 1869, sida 2

det ej kan bära någon tillökning i skattebördor, och följaktligen aldrig acceptera en organisationsplan, som kräfde flera millioner i nya anslag. Det blir således en oafvislig uppgift för den eller dem, som hafva att utarbeta ett nytt förslag att hålla sig inom gränsorna för den nuvarande militärbudgeten. Detta åter låter sig icke göra med mindre än att man bryter med de gamla fördomarne och gör verkliga eftergifter för den sanna folkbeväpningsidenDet Abelinska förslaget har emellertid haft sina försvarare och har ännu en och annan enstaka sådan. Det är icke att; undra öfver. Utom de rent officiella sakförare, som ett vigtigare regeringsförslag m aldrig saknar, finnes det alltid personer, som känna sig manade att uppträda , för uniformen. En annan sorts försvarare har förslaget i sådana personer, som, utan att hafva satt sig in i den sak hvarom 3å är fråga, likafullt anse sig böra hafva ett ord med i laget och som, häri denna speciella I nc fråga, kastat sig på regeringens sida, såsom vi vilja antaga, emedan de fått den sf;: oriktiga föreställningen att vi ej hafva annat val än att antingen antaga generalni Abelins förslag eller ock vara utan ett betryggande försvar. Det våga vi emellertid påstå, att det försvar som inom tidningspressen hittills presterats för ifrå-sS gavarande förslag varit ytterst klent och lamt. Ja, man har en och annan gång kunnat råka i villrådighet, huruvida det verkligen varit artikelförfattarnes innersta aning att understödja förslaget. Till bemötande af den understundom från det hållet följda taktiken att framkasta tvifvel mot riktigheten af mot-ÄA sidans argumenter — en taktik som ofta följes när den sak som skall för-Jå. svaras är sjuk — har en folkrepresentant, riksdagsmannen i första kammaren, fr grefve Gösta Posse, till Aftonbladet in-mn sändt en uppsats, som innehåller högst intressanta statistiska uppgifter och särdeles pikanta jemförelser, det hela utgörande ett välkommet bidrag till den vigtiga frågans belysning, hvarför det är med nöje vi återgifva denna uppsats. Vi få likväl anmärka, att dess författare gjort sig skyldig till ett förbiseende, hvars följder dock lätt rättas. Vid jemförelsen emellan vårt och nordtyska systemet har alls ej något afseende fästats vid sådana specialvapen, för hvilka erfordras längre öfningar än för infanteriet, och har derigenom kalkylen blifvit något haltande. Detta repareras dock derigenom, att beräkningen af portionspriset till 50 öre är minst 15 öre för låg — general Abelin har i sitt förslag 65 öre för beväringen — då afdraget blir 1,440,000 rdr högre än som upptagits. Och denna summa bör väl anses vara fullt tillräcklig att betäcka kostnaden för det plus i öfningar, hvilket kan tagas i anspråk för vissa specialvapen. Uppsatsen lyder som följer: Då det från flera håll blifvit framkastadt tvifvel mot riktigheten af de statistiska uppgifter, på grund af hvilka jag under behandlingen af militärfrågan påstod dels att vi betalade 6 millioner mer till vårt landtförsvar än Frankrike, om båda ländernas taxeringsvärde lades till grund för jemförelsen, och dels att vi för endast 1,700,000 rår mer än närvarande kostnad kunde hålla en arme på 100,000 man efter preussiskt system, så anhåller jag om plats i eder tidning för nedanstående belysning af ämnet på det att det må lemnas tillfälle för en större allmänhet att taga del af saken samt vederlägga uppgifterna, om de äro oriktiga. I motsatt fall torde de få anses riktiga, hvaraf äfven följer, att de konseqvenser, som derur kunna dragas, ej låta bortresonera sig: uppgiften om Frankrikes fastighetstaxeringsvärde är tagen dels ur prof. Wolowskis yttrande till protokollet vid den tredje statistiska kongressen i Wien, och återfinnes den pag. 450 i redogörelsen för denna kongress, dels ur Kolb ,,vergleichende statistik, och återfinnes den pag. 92 deruti, och dels slutligen ur en helt nyligen utkommen ,,Statistique de la France publite par le Ministre de Pagriculture du commerce et des travaux publics, och återfinnes den pag. 28. Då nu i båda de första arbetena värdet på Frankrikes samtliga fastigheter upptages till 83,000 millioner francs och i det sednare ensamt jordbruksfastigheten upptages till 63,000 millioner francs, så torde mina källor ej kunna kasseras och mitt påstående vara bevisadt, att Sverge, hvars hela tastighetstaxeringsvärde (både jordbruk och annan fastighet) utgör enligt sednaste iriksgäldskontoret tillgängliga uppgifter 2,187 millioner, betalar proportionsvis till sitt taxeringsvärde 6 millioner mer än Frankrike, ty Frankrikes budget för landtförsvaret utgör enligt sednaste Almanach de Gotha 285 millioner rdr och kostnaden för vårt landtförsvar utgör 16 millioner, enligt följande beräkning: på sjerde hufvudtiteln 10,500,000, på nionde hufvudtiteln 275,000, roteringen enligt krigsministerns beräkning 3,225,000 rdr, boställena med cirka 100,000 rdr förhöjning utaf landtförsvarskomitns beräkning 1,700,000 rdr, summa 16 millioner. Det behöfves nu endast enkel reguladitri för att uträkna, att om vi skulle hafva lika landtförsvarsbudget i proportion till taxeringsvärdet med Frankrike, så skulle vi ej hafva mer än 10 millioner, och då vi nu hafva 16 millioner, så är klart att vi hafva 6 millioner mer, och vidhåller jag äfven de deraf följande konseqvenser eller att man vid sådant förhållande ej kan undra öfver vårt närvarande ekonomiska betryck utan har att söka en af hufvudanledningarne dertill just uti vår proportionsvis enormt höga militärbudget. Hvad åter beträffar uppgifterna om kostnaden för den nordtyska armen, så äro de hemtade ur ,Bundes Gesetzblatt des Norddeutsches Bundes, hvarest återfinnas under officiel kontroll samtliga af nordtyska riksdagen utgifna lagar och förordningar samt deribland äfven den nordtyska ,, HauptEtat der Militärverwaltung, och finnas i densamma upptagna samtliga utgifterna till nordtyska krigsväsendet, såväl sjelfva armn som fästningar, kasernbyggnader m. m., så att i enlighet med hvad till mig yttrats af en framstående preussisk embetsman, hvilken sjelf deltagit i den högre preussiska militärförvaltningen: ,Icke en thaler utbetalas för nordtyska landtförsvaret, som icke står upptagen i denna haupt-etat— AOAA ———— öfver bröstvärnet likasom för att söka svalka bland de skummande vågorna. 8 Då lades en hand vänligt på hans arm. 4å — Mr Fortis, ni gör mig orolig, ljöd S dat AlUA fun 11 O ÅA Amra Jan Do — —9 ——-—OdQdeSn — ODÖos— AA AK råg AM ds åå — — 5D0 — E-—-C C SVcwe: — — 9 OLU SZ— CE DMYNRB C—