Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 april 1869, sida 2

eturlig färg uppräknades flera samt vi-sanli des, hura ÅÖlikfärgade stenar anrändassam Il golf och till deeration på byggnader. si e lövler äro bäst med sina naturliga fär-saf er. Endast fernissa kommer dervid till. kor kyddsfärgerna, då dessa på lösare träN lag behöfva användas, böra helst närma ig de naturliga. Fönsterluckor böra antrykas med mörka färger, för att skilja em från den ljusa rätiren: På samma grund ch tillika för att framhålla dem från de kimrande rutorna, hvilka de omfatta, böa fönsterbågarne hållas i mörk färg. kort eagdt; asseende bör alltid fästas på ll unden, hvilken såaken skall bryta assli mot, sävälsom på materialets På landet ;öra vid anstrykning af hus gröna och blå a ärger alldeles undvikas, ty emot markens ch skogens grönska och himmelens blå söra de ett kallt och fattigt intryck. I sammanbang härmed säste föreläsaren uppmärksamheten tid det här i Göteborg ganska allmänna bruket att anstryka de sårdsrummen omslutande väggarna i blå färgton. De blå väggarna och den blå himmelen deröfver gifva ett kallt, ödsligt sä intryck; Till och med djuren taga intryck deraf, och omtalade professor Dietrichson ett kostiigt exempel på, huru en fremmande hund, som inkommät på en sådan gård, liksom förskräckt studsat tillbaka och sprungitsin väg. Naturen är äfven härutinnaik en god läromästarinna. Man å får icke se blå och gröna hästar eller dylikt. Det gäller att alltid gilva akt pålg komplementärfärgerna. Den invändningen kan göras, att en grön äng under en blå himmel vore ett bevis på, huru naturen icke ailtid följer denna lag, då grönt och blått äro bredvid hvarandra liggande färger i spectrum. Härpå kan svaras, att många andra färger komma till, och isynb nerhet är himmelens blå af en så ljus, så sostrålande beskaffenhet, att disharmonien upplläfves: Då grönt eller himmelsblått i fc inströmmar genom fönstren, böra rummen 2 hållas i motsatta färger. För öfrigt an-fi märktes, att interiören bör dekoreras rikt, o exteriören enkelt, och att icke det skri-h kande utan så stor ro som möjligt i firger bör sökas. I afseende på villastilen y bör helst den nordiska stilen hos oss an-so vändas. Väljes italiensk stil, börlsafseende b fästas vid de gamla folkens principer. Deras färgprineip var att ifrån mörkt stigalv uppåt till ljust. Det är äfven ändamålsenligast, att sockeln är mörk, emedan den är mest utsatt för smuts, likasom att frisen är ljus, emedan den befinner sig i dunklet ofvan fönstren. Af lätt begripliga skäl höra ljusfattiga färger helst till rum, som begagnas om dagen, och dersemot ljusrika till de rum, som begagnas som natten. Taflor och dylikt på väggarna taga sig bäst ut mot mörk grund Irvad dekoreringen af väggarna vidkommer, så äro enfärgade ytor att söredragaDe brokiga tapetmönstren gifva ett oroligt intryck. Härmed afslutades denna söreläsning och kommer den nästa att aftshandla färgerna i klädedrägten. — Maturitetsexamen. De skriftliga profven för denna examen hafva i veckan blifvit afslutade. Fredagen den 16 April försiggingo prof uti författande af uppsatser på modersmålet, gemensamt för klasesiska och reala linierna. Klassiska linien hade sistlidne Lördag latinsk stil, Måndag geometriska öfningssatser och fransk (eller t tysk) stil, Tisdag algebraiska problemer. e Åeasa linien hade i Lördags analytiska och 3 fysikaliska problemer, i Måndags engelsk och fransk (eller tysk) stil och i Tisdags Jgeometriska öfningssatser. Från härvarande högre elementarläron verk hafva 19 elever (deraf 5 å reala linien) anmält sig till afgångsexamen, hvarH jemte 4 privatister (bland dem 1 klassist) g deltogo i skrifningarne vid nämnda läroverk. Vi meddela i dag ämnena för uppsatsen i modersmålet: 1. Innebär vår kyrkas hufvudoch grundlära, att menniskan varder rättfärdigad inför Gud genom tron allena, något förringande af den gudomsliga lagens betydelse? 2. Örsakerna till grekiska frihetens undergång e-genom Philip af Macedonien. r3. Hvilka äro grunderna till Europas öfverlägi. senhet öfver de öfriga verldsdelarne? n 001. Om Sverges tillstånd vid Carl X Gustafs t5. Klimatets inverkan på menniskans seder och ;h lefnadsvanor. 16. Om de svenska landskapens olikhet med afeg seende På de näringskällor, de erbjuda sina inney: . l4 ye Hvilken skilnad göres inom logiken mellan Ås föreställning och begrepp? SS. Öm insekternas förvandling. 9. Huru bildas och utbildas frukten hos växterna? na 10. Regulus afstyrker inför romerska senaten it, antagandet af karthågernas fredsanbud. ra Vi skola i morgon meddela de matemaa-tiska uppgifterna. t1— Konsert för välgörande ändamål a-Bland de delar af vårt land, hvilka i år IT dlifvit svårt hemsökta af hungersnöd, be: risfinner sig, som bekant, äfven Dalsland dRed:n har förut meddelat ett upprop till g-allmänheten från vissa trakter af denna na provins (der man nödgats tillgripa bark ör potatisskal, långhalm o. s. v. till nödbröds en ämnen); men andra socknar finnas derstä des, från hvilka hittills inga sådana uppma 202f2 F(Agd ielra kammi i t