Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 april 1869, sida 1

AAAAAH2O-z bjsin fars och alla sina syskons närvare nsemottager dopets sakrament. De stora g barnen betrakta med allvarlig uppmärk-samhet sjelfva scenen; men det mindsta, som fått lof att bära handklädet, kännei a sig synbarligen så stolt öfver denna värr I dighet, att hon ej har tid att sysselsätta I sig med något annat. Åfven en annan konstnär har lemnat en I fortsättning af en förut påbörjad serie taflor Det är professor Marstrand, som fortsatt VI siti Holbergsgalleri med ett stycke, föresställande de: scen ur Den politiske kann. stöparen då Colggium politicum är samladt hemma hos Herman von OO idå dennes hustru plötsligt träder en safbryter de vise mönnen i deras våtraktelser öfver Europas karta. Redan för äv iskilliga år sedan uppstod hos en rik prijvatman, numera assidne grosshandlaren i Nathanson, den tanken att skapa ett Uolbergsgalleri i likhet med det Shaksspeargalleri, Engelsmännen ega, och på hans uppmaning målade framlidne professor Eckersberg flera stycken till ett sådant. Marstrand har upptagit iden, och säst måste medgifvas, att ingen så som han förstätt att illustrera Holberg. Med ett noggrannt studium af tiden och grundlig skännedom om dess ytte (klädedrägt o. s. v.) förenar han ett rikt sinne för det komiska, hvilket ingen kan undvara, som rätt vill förstå Holberg. Äfven om hans målningar gäller detsamma, som ofvan sagts om Exners, men i en långt högre grad; äfven de ha blifvit folkbilder, som genom mångfaldiga aftryck vandrat ut i lendet såsom en I kär prydnad i mänget trefligt ne: . Innan jag lemnar utställningen, mas. ? jag ännu omnämna en målning, hvilken, utom det intresse den väcker genom sitt ämne och dettas utförande, jemväl har en serskild fordran på att här omtalas, emedan den blifvit oss tillsänd från Göteborg. Det är G. Salomans Utvandrare, färdandes på landsvägen till Göteborg. Vid en krökning af vägen ligger staden framför dem, och åsynen at densamma hälsas med tydlig glädje af de unga, medan de äldre, hvilka åtfölja de tungt lastade vagnarne, ej synas känna något dervid, utan endast slöa och likgiltiga blicka framför sig. Motivet är intressant valdt — man har i dessa dagar här i staden haft rikligt tillfälle att jemföra målningen med verkligheten — och uttrycken i de olika ansigtena äro förträffliga. I dessa dagar har ett ovanligt lif varit rådande här i hamnen. Utvandrare ha i hundratal strömmat hit, för att inskeppas på det stora utvandrareångfartyget ,, Ariel, medelst hvilket ett amerikanskt bolag öppnat en regulier fart mellan Köpenhamn och Newyork. Nästan i hela staden kunde man liksom spåra inflytandet af detta företag, ty öfverallt på gatorna mötte man små, lätt igenkänliga hopar, af utvandrare med sina kistor och lådor, men störst var naturligtvis brådskan vid utskrifningskontoren, hvilka nästan hela dagen voro belägrade af utvandrare, som bivouakerade utanför och vid ångfartygets inskeppningsplats. Hur sorgligt det än är att tänka sig, att så många arbetsföra menniskor lemna sina hem, och oaktadt man väl med säkerhet kan förutsäga, att långtifrån alla skola få sina forhoppningar uppfyllda, är det dock alltid lugnande att veta, det alla möjliga åtgärder från det offentligas sida vidtagits för att åtminstone tillförsäkra utvandrarne — af hvilka säkert öfver hälfen voro svenskar — en god behandling på öfverresan, något, som man just ej alltid ir viss på eger rum ombord å de tyska och engelska utvandrarefartygen. Man har ilaredan på visst sätt en garanti härför i valet af sjelfva utvandrareagenten, i det lenne, enligt den nya utvandrarelagen, enlast mot deponerandet af ett mycket bedligt belopp kan erhålla tillstånd att ifva denna affär och dessutom vid den ingaste förseelse är hemsallen åt mycket Iryga böter. Men sundhetspolisen hade j låtit åtnöja sig med den garanti, som igger häri. Innan fartyget togs i begagande, blef det mycket omsorgsfullt beigtigadt af polisen, och då dess maskieri redan var något slitet — ångaren ar förut ombesörjt posttjensten mellan Yewyork och S:t Fransisco — ålades relerict att reparera detta. Derpå uppmätes fartyget på det noggrannaste, och i öferensstämmelse bärmed bestämdes hur tort antal passagerare, det singe medtaga. )å detta antal uppgifvits till 676 persoer, är denna siffra på visst sätt icke alleles korrekt, ty man har då häri ej inbeiknat de helt små barnen, likasom man iknat tvenne halfvuxna barn för en fullixt. Det sammanlagda antalet individer ppgår i verkligheten till 769, hvartill anu kommer en besättning på 56 man. Dessutom hade nedsatts en besigt