hafva inrymd grundsatsen om stamtrupps bibehållande. Hr Montgomery-Cederhjelm trodde, att vårt indelningsverk hade många förtjenster, men ville ej motsätta sig den allmänt uttalade önskan om en utredning i frågan. Talaren föreslog derför, att riksdagen måtte hos Kgl. M:t begära utarbetande af ett förslag till såväl indelningsverkets aflösning som organisation aflandtförsvaret, bygd på grundsatserna af stamtrupp och allmän värnepligt. Hr Storckenfelt förklarade sig ämna förkasta hvart och ett förslag, som ej i afseende på kostnaderna betydligt understiger det nuvarande, som så utarmat landet. För bifall till grefve Hamiltons reservation och i öfverensstämmelse dermed afslag å punkten talade, förutom reservanten sjelf, hrr Björnstjerna, Hazelius, Rydin, C. Ekman, frih. A. C. Raab och Sprengtporten samt grefve Sparre, under det skilda yrkanden framställdes af frih:ne Schwerin och Stjernblad, hvilken sednare, med hvilken frih:ne Nordenfalk och Beck-Friis sig förenade, ville, att riksdagen skulle hos K. M:t begära ett organisationsförslag i den riktning, att indelningsverket må aflösas samt i öfrigt uppgjordt, på sätt vid 1867 års riksdag antydts. Sedan grefve C. G. Mörner yrkat afslag å punkten, samt grefve Posse, hr Montgomery-Cederhjelm och frih. Schwerin afstått från sina särskilda yrkanden, anställdes votering mellan grefve Hamiltons förslag och frih. Stjernblads yrkande; och segrade härvid grefve Hamiltons reservation med 53 röster mot 32. Säedes blef punkten af kammaren afslagen. Afven i andra kammaren blef dennå fråga föremål för en längre öfverläggning. Statsrådet Abelin erinrade om att det k. förslaget till armåorganisationen blifvit utarbetadt i enighet med de af 1867 års riksdag uttalade grundsatser samt att det ännu ej blifvit at riksdagen pröfvadt, äfvensom att någon stadgad åsigt om len form, hvarunder ett nytt förslag borde uppöras, ännu ej utbildat sig. Talaren anställde en jemförelse mellan vårt och andra europeiska länlers försvarsväsende, för att dermed visa hvilka uppoffringar ett land måste underkasta sig för bevarandet af sin sjelfständighet. Indelningsverket vore grundadt i våra nationella förhållanden samt ämpligt att bilda en stamtrupp. Talaren uppläte slutligen ett bref från Schweziska förbundets zeneral, hvari denne förklarat, att det af talaren ippgjorda förslaget uppfyllde alla fordringar på m arme, afsedd endast till försvar, och förklarade nan till sist det meningen ej varit att föra någon vakom ljuset eller kränka någons rätt. Hrr frih. Liljencrantz, grefve Posse, Ribbing, Ridderstad, Hierta, Otterström, v. Troil och frih. sripenstedt yrkade afslag, hufvudsakligen af skäl, utt det af en föregående riksdag begärda förslaget mnu ej blifvit pröfvadt, samt att, då samma rikslag förklarat sin åsigt vara att armåen borde betå af stam och beväring, det vore för tidigt att ,esvära K. M:t med anhållan om ett nytt förslag. )essa talare uttryckte derjemte den äsigten, att n armborganisation, byggd uteslutande på allnän värnepligt skulle kräfva större uppoffringar in som äro förenade med vårt nuvarande försvarsystem. För bifall till utskottets hemställan uppträdde :rr Hedlund, Sven Nilsson, Adlersparre och John zricson, hvilka förklarade anledningen till denamma vara en önskan att få tvenne förslag till emförelse. De många motionerna om indelningsserkets upphörande och försvarsväsendets byggande mdast på försvarets och folkbeväpningens grund ycktes dessutom bevisa, att den allmänna meninsen lutade åt denna åsigt. Efter slutad diskussion afslogs punkten med 85 öster mot 62. Hvad utskottet i öfrigt i sitt utlåtande hemställt a af begge kamrarne utan öfverläggning godcändt. —7— EEE —— vw