gult, grönt och blått. Läran om färgernas harmoni följde härefter. Tre färger, rödt, gult och blått, gifva tillsammans hvitt. Dessa kallas derföre primära färger. Orange, grönt och violett äro de tre så kallade sammansatta färgerna. Enär hvitt nu alltid gäller som enhet af alla tärgerna, fordrar vårt medtödda harmonibehof, att, vid ljusets sönderfallande i färger, dessa komplementera hvarandra, så att ljusets harmoni uppkommer. Det: schema, som uppstälts för att åskådliggöra fyllnadsfärgerna, kan icke här återgifvas. Endast ett par exempel må anföras. Rödt, gult och blått äro, såsom nämnts, hufvudfärgerna. Tager man nu grönt, som är en af de sammansatta färgerna och som är sammansatt af gult och blått, så fordras till syllnad i ljusharmonien rödt, ty hvitt, såsom nämnts, är sammanfattningen af rödt, gult och blått. Gult, som är en hufvudfärg, fordrar såsom sin motsvarande fyllnadsfärg violett, ty violett är sanemansatt af hufrudfärgerna rödt och plått. Den bästa harmonien uppstår genom dessa sammanställningar. Äfven andra färger än fyllnadsfärgerna kunna harmoniera, och omnämndes såsom sådana de såkallade tertiärfärgerna och de på öfverhoppandet af hvarannan färg i färgskalan sig grundande nationalfärgerna. De bredvid hvarandra liggande färgerna i skalan bilda deremot alltid något fult, vidrigt, såsom det blågröna hos giftplantan etc. Färgblandningar äro en olika nyansering af tärgerna. Hvitt är sammanfattningen af alla färger, svart frånvaron af färg, och emellan dem ligger grått. Clairobscur i afseende på färger är deras olika grad af ljus eller mörker, och dervid svarar t. ex ljust gultt bäst mot mörkt violett o. s. v. Varma och kalla färgtoner äro detsamma som ljusa och mörka. Gult, orange och rödt äro varma, grönt, blått och violett kalla. Färgerna verka på sinnet alltsom deras färgton är varm eller kall. Äfven genom andra föreställningar göra färgerna intryck på oss. Så erinrar den röda färgen om blodet, orangefärgen om elden 8. s. v. Häraf färgsymboliken hos de gamla solkslagen. Denna symbolik står äfven i nära sammanhang med nationalfärgerna. Nästa föreläsning eger rum i öfwermorgon, Thorsdag, med början kl. 7. — Upprop till alrbetarne. Frrån styrelsen för Göteborgs arbetareföreniing har redaktionen eruottagit nedanstående skrifvelse: Styrelsen för Göteborgs arbetareförening önskar ifrigt att gevom praktiska åtgärder betrygga arbetsklassens ställning i detta samhälle; och då denna är i högst väsentlig mån beroende af dess ekom ska förhållanden, finner den nödvändighoten af att här ingripa med alla de krafter, som stå den til! buds. Och är det på grund häraf, som sty relsen till stadens arbetare och arbeterskor utfärdat en uppmaning, hvars ändamåls vigt och betydelse ingen kan undgå att inse. Vi hossluta densamma bär, under uttalande af den förhoppning, att redaktionen täcktes hafva godheten äfven för sin del lemma offentlighet deråt och sålunda bidraga till den goda sakens befrämjande. Uppmaningen, hvars goda praktiska syfte gör den berättigad till allvarlig uppmärksamhet af hvarje arbetare, som hyser någon omtanke för sin familjs och sin egen framtid, bar följande lydelse: Arbetare och arbeterskor! Arbetaren är i allmänhet inskränkt till att lefva på sin dagspenning. Hvarje påkommande olycksfall, som beröfvar hono ra denna, bringar honom i förlägenhet, såframt han ej i tid beredt sig till att möta den. Är denna olyckshändelse en inträffande långvarig sjukdom, försänker den honom ofta i djupt elände. Kroppsarbetaren, som i allmänhet är mera än andra utsatt för dylikt och ej sällan innebar ett yrke, hvilket förr eller sednare bringar hans kropp till att i förtid förvissna, måste derför med kraft söka att så beställa om sitt hus, att ej han och hans familj, om han eger sådan, stå på alldeles bar backe vid minsta inträffande sjukdomsfall. Det måste för hvarje man med mod och hederskänsla — och dessa egenskaper äro lika varma, lika starka under arbetarens trådslitna rock Över förskinn, som ander den finare bonjouren — vara Påkostande att falla den allmänna välgörenheten till last. Och likväl måste arbetaren göra det, om han ej under helsans dagar skaffar sig v sot Pröfningarne. Härigenom växa p trygghet m Vu sätt fattigbördorna, hvilka äfven tynga på 085 erbetare, utan att vi deri ha visshet om att erhålla a 2 hjelb, som vi verkligen kunna i olyckans stund hehöfva, och under det vi måste inom oss grämas ör ver att sålunda vara andras nådehjon, då vi gent m en ringa ansträngning kunnat draga försorg om 055 sjelfva. Nej, må vi, arbetare, I dessa dagar, då så många och rättvisa klagomå, fÖrspörjas öfver stigande utskylder, i hvilka fav edusga ingår med så betydande summor, med h. U, kn och. praktiskt sinne ådagalägga, att vi vilj: skrani den vår del sträfva till vinnande af bättre Ås anden i detta fall, och visa, det vi känna l. e. varmt för det samhälles bästa, af hvilket vi äro medlemmar, som någon annan! Må vi så ordna för 058 act vi kunna, om Gud slår oss m ed sjukdom, nedläs ga oss på plägans läger med den lugna tillförsigt, som kanske ej sällan skall vara det kraftigast verkande läkemedlet, att hv: irken vi eller de våra skola hehöfva att under de ssa pröfningsdagar lida nöd! Till detta ändamöä Is vinnande inbjuda vi ecer arbetare och arbeter skor, att, till en början, ingå uti Göteborgs Arbet: ireförenings Sjukoch Begrafningskassa, hvilken redan varit i tillfälle att kunna sedan sin bildning i slutet af år 1866 ersätta närmare 4,000 arbets lagar med 1 rår pr dag och hvilken vi nu önsk att ytterligare utvidga, i det vi på samma gån z för de inträdande lindra böri det en pers. m kan mot 2 rdr i inträde och 1 det en pers Å Kan na sir sjukhjelp med ey ————tttt—— — — —