Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 april 1869, sida 2

mot 90, hvilka afgåfvos för K. M:ts proposition, hvilken sålunda blef af denna kammare antagen. I 28:de och 29:de punkterna afstyrker utskottet för närvarande K. M:ts förslag, att 25 rotar af den nya ordinarie roteringen, som hittills fullgjort roteringen med erläggande af vakansafgift, måtte åläggas effektiv rotering; äfvensom att effektiv rotering måtte utgöras äfven af de s.k. frisocknarna i Örebro län. Första kammaren biföll dessa punkter, den sednare efter votering med 55 röster mot 45, hvilka afgåfvos för bifall till K. M:ts af statsrådet v Ehrenheim och grefve Hen. Hamilton förordade proposition. Andra kammaren afsleg deremot begge punkterna och antog i stället den vid desamma gjorda reservation, öfverensstämmande med utskottets förslag men med orden ,,för närvarande uteslutna. I hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad K M. föreslagit i ändamål att tillgodose armeens behof at hästar vid krigsutbrott har utskottet i 30:de punkten föreslagit att kommunerna skulle åläggas för hvarje 200,000 rdr fastighetstaxeringsvärde vid inträffande krig genast och emot ersättning enligt markegångspris anskaffa och vederbörande befäl tillhandahålla en fullt duglig häst; dock att mera än en sädan uppsättning af hästar icke må under samma krig kunna någon kommun åläggas; samt att den utgift, som härigenom kan komma att kommunerna tillskyndas, skall mellan kommunens skattskyldige fördelas. För afslag å denna punkt talade inom första kammaren frih. Sprengtporten grefvarne C. G. Mörner och O. Mörner samt hr Montgomery-Cederhjelm, hvilka ansägo att ej kommunen såsom sådan borde för krigsändamål beskattas. Det vore krigsförvaltningens ensak att fylla uppkommande behof af hästar. Det nu föreslagna sättet föreföll dessutom dessa talare både orättvist och opraktiskt, orättvist derigenom, att utgifterna komme att utfalla olika samt opraktiskt i så måtto som vid markegångssättningarne prisen otvifvelaktigt skulle sättas så högt, att det allmänna icke skulle skörda någon fördel af nu föreslagna åtgärder. Dessutom funnes ju extra rotehållare som vore skyldiga att appsätta hästar, hvarföre hade man icke tänkt på em? För bifall till punkten, sådan som utskottet föreslagit den, talade åter grefve Hen. Hamilton, statsrådet v. Ehrenheim, hr af Klint, frih. A. C. Raab, hrr Wijkander och Bruzewitz, grefve E. Sparre och frih. v. Schwerin, hvilka funno detta förslag förtjent af uppmärksamhet, för så vidt detsamma obestridligen befrämjade armåens hastigare sammanströmmande vid en mobilisering. Enligt detta förslag komme kostnaderna att fördelas lika på hela landet och det vore sålunda bygdt på rättvisa och billighet. Dessa talare önskade lifligt att kammaren måtte uttala sitt gillande af dei denna punkt föreslagna åtgärder, hvilka otvifvelaktigt komme att särdeles kraftigt medverka dertill, att armeen med dess förråder kan blifva i tid ordnad och samlad. Punkten godkändes af kammaren utan votering. Inom Andra Kammaren uppträdde mot detta förslag hrr Sven Nilsson, John Ericsson, C. A. Larsson m. fl. hvilka dels ansågo detta vara en statsangelägenhet och att armåen lättast på enskild räg kunde fylla sitt behof af hästar, dels framhöllo att extra rothållare vore skyldiga att vid utbrott af krig ställa till armåens disposition 3000 hästar. Statsrådet Abelin invände häremot, att det vore ovist huruvida entreprenörer kunde anskaffa tillräckligt antal hästar samt att enskilda hästhandare skulle begagna tillfället att preja staten. Dessutom framhöll tal. andra länders exempel såsom stöd för vidtagandet af den föreslagna anordningen. Hr von Troil förenade sig med den föregående talaren. Efter slutad diskusion blef punkten utan votering af kammaren afslagen.