Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 april 1869, sida 2

ervativa kretsar försäkras, att grefve Bis-jlem varck skall göra förkastandet af IVestens met srslag till kabinettsfråga, enär dess an-nmär agande ytterligare skulle försvåra hans I edan förut ingalunda lätta ställning. Om vit arlamentets majoritet röstar för förslaget, Par kall förbundskanslern träda tillbaka eller pplösa parlamentet. De liberala tid-) ungarne deremot påstå, att grefve Bis-för narck omöjligen kan uppfatta saken så-lyc unda. Får nu se hvilket beslut, han an I taga, sedan — som ett telegram Wi in Berlin af den 16 dennes meddelar — sta let nordtyska parlamentet, trots förbundsRo canslerns och Friesens tal deremot, med på 111 röster mot 100 antagit förslaget. De FRANKRIKE. da Af Lavalettes tal i lagstiftande försam-ste lingen den 10 dennes anse vi oss äfven böra meddela den del, som angår Frankrikes politik i den orientaliska frågan. Det si innehåller viserligen inga faktiska upplys-Jt ningar, men är så till vida af betydelse, sfö som Frankrikes hållning i denna sak afltu utrikesministern sjelf framhålles som det sö tydligaste beviset på det franska kabinet-D tets fredliga afsigter. Tillika innehåller tia det ett mycket lifligt erkännande afkonunti gens af Grekland kloka och modiga beteende under konflikten med Turkiet. La-n valette yttrade sig sålunda: 8s , Jules Favre förebrår regeringen, att den omd bytt politik i grekiska frågan, eller rättare att s! den haft tre olika slags politik. Enligt hans åsigt st ha vi uppoffrat och förödmjukat grekerna, uppgifvit beskyddet af de kristna i Orienten samt un-: derstödt den råa styrkan mot den förtryckta svagheten. Han har emellertid hvarken gjort sig full-1 0 shar endast egt rum tillf ständig reda för fakta, för våra afsigter, för betydelsen af vår förmedling, eller för karakteren af det steg, som gjort slut på konflikten. Moustier F har redan rättfärdigat regeringens politik i detta hänseende. Hans till utseendet skiftande politik r: lje af den enda tanken: att förebygga en konflikt, som kunde föranleda ett europeiskt krig. Då upproret på Kandia utbröt, 8 adlade vi detta och tillrädde grekiska regeringen a B se, me not Len. ofpp. att icke på något sätt uppmuntra detsamma. Dålc striden drog ut i längden, vände vi oss till Turkiet för att — såvidtsom möjligt — förebygga blodsutgjutelse; men vi ha aldrig öreslagit att asträda ön Landia till Grekland. Efter Portens ultimatum ha vi framför allt sökt npprätthålla den allmänna: freden. Jules Favre bar sörebrätt oss att hafva uppoffrat Greklands intressen. Men hurudan var då ställningen? Grekland hade hvarken trupper, flotta eller penningar. Det kabinett, som efterföljde kabinettet Bulgaris, har sjelf erkännt denna vanmakt. Om vi icke hållit Turkiet tillbaka, skulle det varit ute med Grekland. Vi hafva ickel uppoffrat, utan räddat detta land. Vi hafva icke heller förödmjukat detsamma genom att ifrågasätta fordringar, som kunde träda dess ära och värdighet förnar..... Grekland har icke utgått svagare utan starkare från konferensen; ty det har nu inskrifvit de principer, som gälla i hela den civilicerade verlden, på sin fana. Det har äfven skördat en annan fördel. Dess ungekonung, hrilkens hela mod ingen kände, har ådagalagt sin karakter i denna svåra kris. Under det revolutionära partiets våldsamheter har han utfört sina beslut med orubblig fasthet, som det är mig en glädje att erkänna. Det resultat, som vanns genom konferensen, var i det hela större, än man kunde vänta; ty lugnet blef återupprättadt icke blott i Grekland, utan i Wallakiet, Bulgarien och Bosaien. Kejsar Napoleon har, med anledning af den blifvande hundraårsfesten på Napoleonsdagen tillskrifvit Rouher ett bref, i hvilket han uttalar önskan om, att pensionerna till hvar och en af veteranerna från den första republikens och det första kejsardömets dagar skulle förhöjas till 250 fr. Detta bref har framkallat en utomordentlig enthusiasm i regeringens organer, under det de sjelfständiga tidningarne ingalunda dela glädjen deröfver. Antalet af de nämnda veteranerna anslås till cirka 40,000. Det är således fråga om en utI gift på 10 millioner fr. i st. för 2,700,000, som efter den gamla bestämmelsen utgått till veteranerna. Man motser med en viss otålighet lagstiftande kårernas slut, enär hela uppmärksamheten är upptagen at de förestående valen. Man vintar sig en mycke intressant valstrid i Seine-departementets tredje krets, der demokratien skall upp ställa två motkandidater, advokaten Du zier och den förre folkrepresentanten Bar cel, mot Emil Olivier. Duzier understöd jes af ,Siecle och flera af oppositionen inflytelserika medlemmar; Barcel, som re presenterar det radikala partiet, under stödjes af ,Reveil. I motsats till frak tionen Jules Favre kunde man kalla dett parti fraktionen Ledru-Rollin. Som de ler-Säges, är det likväl ingen lätt sak för ob det positionen att bringa Emil Ollivier på fa rck tredje valdistriktet. Det är detta distril gål (börsen, temple-qvarteret och Hotel d gda Ville) der de flesta näringsidkare i Par fö finnas, men arbetarne, som gå på arbet Sp. si detta qvarter, bo der vanligen icke, oc att öfrerröstas i allt fall helt och hållet : för-den välmående klass, hos hvilken Ollivi ller ännu ständigt finner stort understöd. Iel mot desto mindre har man talat om ett m ten nifest, underteeknadt af 2,000 valmä iktsom mot honom skulle utkomma. F. ulle öfrigt synes oppositionen icke hysa sto unde förhoppningar; man räknar högst på a samt vinna 10 å 20 röster. tula Ånyo börja rykten uppdyka om, att ki Urifsarinnan Eugenie önskar företaga en p