Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 april 1869, sida 2

sökan om undfående af dylikt arvode der nämnda tid; hvilken ansökan Sund-i tsnämnden, med tillstyrkande af bifall, rerlemnat till Magistraten, som remitte; handlingarne till Stadsfullmäktige, för slut i fråga om ersättningen och belopt deraf. Aflöningen till läkaren vid besigtningsrån har utgjort 2,500 rdr pr år intill n 9 sistl. April, hvarefter beloppet är dsatt till 2,000 rdr. Enligt stadgan d. April 1866, utgår i allmänhet arvode bi I vikarie med 3, af det för den bestridv tjensten sastställda aflöningsbelopp ider tjenstgöringstiden, men endast med ilften at nämnda belopp, om kvikarien nehar egen, med aflöning, som ur stadsassan af Drätselkammaren utanordnas, irenad befattning, hvilken af honom sam-lk digt utöfvas. 5) Stadsingeniören, löjtnant Nyström, ar, för sjuklighet, begärt förlängd tjenstdighet under 6 månader från den 1 näta Maj och till vikarie föreslagit t. i. tadsingeniören kommissionslandtmätaren ;randel, hvilken förklarat sig benägen att örordnandet mottaga under hittills betämda vilkor, nämligen arvode ur stadsassan af 15 rdr rmt pr dag för förrättingar för stadens räkning, för hvilka alltså etalning efter taxa ej får beräknas, och från s wilket arvodesbelopp afräknas 25 rdr rmt i nånaden, motsvarande fjerdedelen af Nyströms lön å stadens stat, hvilken fjerdelel Nyström äfven nu medgifvit att till vikarien afstå. För beslut om arvodet tilll. den vikarie, som för Nyström förordnas, har Magistraten remitterat handlingarne till Stadsfullmäktige. 6) Sedan sockeroch schweizerbagaren F. W. Paalzow, som, för utskänkning af spirituosa under nu löpande försäljai 3 år, påförts afgitt för 20,000 kannor, ester 40 öre för kannan, med 8, 000 rdr rmt, att erlägga hälften den 1 Oktober 1868 och hälften den 1 i denna månad, underlåtit att inbetala första halfårsafgitten; och Stadsfullm:e den 5 November 1868, efter anmälan härom af Drätselkammaren, meddelat det besked, att exekutivåtgärdl för uttagande hos P. af den då förfallna afgiften tillsvidare ej borde sökas; har Drätselkammaren i skrift, som Magistraten insändt till Stadsfullmäktige, med tillkännagifvande, att P. jemväl uraktlåtit erläggande af afgiften för sednare halfåret, hemställt, huruvida Drätselkammaren nu bör söka handräckning för uttagande hos P.af det honom påförda skattebeloppet, 8,000 rdr rmt; öfver hvilken framställning Magistraten begärt beslut af Stadsfullmäktige. — Offentliga föreläsningarna. Vid Lördagens föreläsning afhandlade professor Dietrichson grundformerna för byggnadskonsten. I enlighet med föresatta ämnet var här närmast fråga om den privata larkitekturen; för öfrigt äro sjelfva grundformerna för den offentliga och den pri3 vata desamma. Först afhandlades materialet, hvilket utgöres af sten, trä, tegel, ikorsvirke ock jern. Begagnandet af det ena eller andra af dessa ämnen betingas , Jaf landets naturbeskaffenhet. I land med rikedom på trä begagnas detta företrädesvis; der åter tjenlig sten förefinnes, blir stenen materialet. I öfrigt betingar äfven a klimatet materialet. Det för landet naraturliga materialet betingar återigen å sin sida det för landet egendomliga arkitekn toniska motivet. Så spelar träet hos oss Åen stor roll, i Tyskland den grå sandstenen, i Italien marmorn. I land, hvilka sakna passande stenarter, kommer teglet i stället. Det tillåter en friare behandling. Hos oss aflöses träet af teglet. Mot kalkrappningen uttalade föreläsaren sin förkastelsedom. Den tillintetgör de n-naturliga egenskaperna hos teglet, hvilka gDorde få framträda för stilriktighetens m följaktligen skönhetens skull, och dess utom lärer rappningens påstådda egenskaj att utgöra skydd för teglet alldeles ick ag vara af behofret påkallad. Korsvirket ha det emot sig, att det består af materi: m af olika varaktighet. Det är således blo: Vsen nödhjelp. Jernet har i vår tid börje spela en stor roll. Det har mycket stör! se kohesionskrast än stenen och tillåter de äföre smäckrare proportioner vid uppbi ör randet af tyngder. Detta blir dock icl lle skönt. Vår estetiska känsla fordrar, a u-stödet har utseende af att förmå uppbär lse den öfverliggande tyngden, således m la-belastningen svarande groflek. Emellert rg-är det möjligen framtiden förbehållet a all finna former för jernets rätta användane ät-si arkitekturen. JiDerefter öfvergicks till byggnadsformern ma En byggnad består af bärande, burna oc omslutande delar, eller, med andra or ing pelare, tak och vägg. Alltjemt hänvisan rd till förtydligande teckningar, genomgi om föreläsaren först takfornierna, början 2 1 med Egyptiernas och deras arfvingar G ne-kernas flata sparrtak samt de af des till härledda hos oss brukliga taken. Deref jsen-söljde bågsystemet. Om man öfver ans hvälfdt stativ, såsom underlag vid bygga jort det, lägger stenar med afsneddade sic a — Dp